Klätterturen

4 2 0
                                        

Det var en fin dag, solen var högt på himmelen. Selma såg fram emot dagen idag eftersom hon och hennes pappa skulle iväg och klättra. Selma gillar att hitta på saker med sin pappa eftersom han sällan var hemma. Han är ofta ute i krig och krigade. Hennes pappa har lärt henne om klättring sedan hon föddes.

Selma satt på sängkanten i hennes och hennes lillasysters rum. De var tvugna att dela rum eftersom de hade ett väldigt litet hus. Hon packade ner både hennes pappas och hennes eget rep i hennes ryggsäck. När hon gick ut i det lilla köket där hennes mamma stog bredde några mackor till dem stog hennes pappa redan redo att ge sig iväg.
"Är du redo Selma?" Sa hennes pappa som hette Peter. Han log mot Selma som log tillbaka. Hon tog emot mackorna av sin mamma och gick och tog på sig sina skor.

Efter ett tags ridande på sin bruna häst Lilja och pappa Peters mörkbruna häst Astor kom de fram till berget de tänkte bestiga. Det är högt men inte så brant. Selma såg fram emot att sitta och äta mackor högst upp på berget och prata med sin pappa om allt och inget. Om det var någon Selma kunde prata med om allt så var det hennes pappa. Selma satte upp sitt långa blonda hår i en tofs högt på huvudet. Peter kastade ett rep till henne som hon knöt runt sin midja, sedan hoppade hon av sin häst och band fast dem i skuggan så de kunde beta gräs sålänge. Peter och Selma tittade på varandra och log, sedan tog de det första steget upp för berget. Det är fridfullt att klättra tycker Selma. Hon lyssnar på fåglar och när man väl kommit upp ser man hela staden och sin egen by. Man ser till och med nästan hela skogen. Man kan se fåglarna flyga, ibland kan man till och med se stora örnar och fantisera om hur det är att flyga. Som en örn eller kanske en drake.

När Selma och Peter kommit upp la de sig båda på rygg och kollade upp på örnarna som flög över trädtopparna. De fantiserade om molnen vad de kunde föreställa.
"Det där ser ut som en drake" Sa Selma och skrattade till lite.
"Haha, ja. Det där ser ut som en enhörning" Sa Peter. Även fast Selma precis fyllt 17 år tyckte hon att det var kul med fantasi historier och att fantisera. De flesta i hennes ålder hade växt ifrån det för länge sen. En sak som Selma gillade var när hela byn satt framför lägerelden en sommarkväll och alla fick berätta varsin historia. Eftersom Selma gillade drakar hade hon alltid en drakhistoria att berätta. Hon skrev egna berättelser ibland. När hon hade tid såklart. Nu måste hon jobba ganska mycket. Hon måste hjälpa till och sy kläder till vintern, jobba i trädgården, laga mat, ta hand om djuren osv. Men Selma tycker inte att det är så värst kul. Men sånt måste göras: brukar hennes mamma säga. Det vet Selma om såklart.

Till sist satte de sig upp och tittade på utsikten. Solen var redan påväg ner. Då var det extra fin utsikt. Peter tog fram mackorna ur sin ryggsäck och en flaska med vatten. Det är extra gott att äta mat när man är ute i naturen utan rök och jord som flyger i luften. Hennes pappa berättade om sin resa han precis kommit hem ifrån. Han berättade roliga saker men också pratade om osmarta saker som kungen gjorde och klumpiga saker han själv gjorde. De skrattade länge åt hans historier. Selma berättade vad hon hade gjort medans han var borta. Hon berättade om hennes kompisar hon berättade om sin födelsedag och om allt och inget. Till sist skulle det vara dags för middag hemma se de klättrade nerför berget och satte sig på hästryggen och red hem för att sova gott.

The dragonDonde viven las historias. Descúbrelo ahora