Solve your problems || M.G

0.3

Marcus perspektiv:

Sakna öppnade jag mina ögonlock. Jag slängde en snabb blick på den svarta väckarklockan jag måste ha ägt i 10 år.

07.03

Måndag

Fuck.

Jag tog fram rena kläder och klädde på mig.

(Tinus-T, Mac-M)

Martinus kom in i rummet och slängde sig på min säng.

M- Har du funderat på att du har en egen jävla säng??

T- Men jaa, men asså vad hände mellan dig och Ester i fredags?
Nyfiken är det minsta man skulle kunna kalla Martinus.

M- Äsch, hennes kille var otrogen, vet att hon är intresserad av mig också, så jag snackade väl lite med henne bara.

Jag tittade ner i golvet. Hur mycket får en människa rodna??
I ögonvrån såg jag Martinus nöjda flin.
Han visste att jag alltid hade varit så jävla förälskad i Ester, men att jag alltid döljt det.
Hur ska hon vilja ha någon som mig?
Jag satte mig ner i min skrivbordsstol och grävde ner ansiktet i händerna. Varför vet Martinus allting om mig..
T- Marcus är kääär.

Har han blivit en levande jävla akinator eller what?

-

Jag öppnade dem jobbiga dörrarna till den jobbiga skolan. Trofors skola.
Vägen till denna jobbiga skola hade inte heller varit så kul. Martinus hade alltid slängt kommentarer typ som "första kärleken med Marcus", jag menar, han satt ju i samma situation??

Han var kär i den där Kajsa. Hennes bästavän.

Vi kanske borde börja snacka med dem, vi har ju en del gemensamt..

Jag öppnade mitt skåp och slängde in min gröna bomber jacka, och tog ut min röda Spanska mapp. Hastigt smällde jag igen mitt otroligt fula förvar av skolgrejer och möttes av ett par blåa ögon som man skulle kunna drunkna i. Vilket var exakt det jag gjorde nu. Det var hon.

Esters perspektiv:

Jag stod och sorterade i mitt skåp då skoldörrarna öppnades. In kom Gunnarsens. Alla tjejer började vifta på ögonfransarna och dra i håret. Medans jag, inuti kämpade med att inte explodera. Det var han. Kajsa var ju så förälskad i Martinus oxå. Martinus trampade med självsäkra steg mot våran högra sida av skåpen i korridoren. Det hördes höga suckar men även exalterade andetag. Kungarna var som gjorda av guld här. Även för mig och Kajsa. Martinus slutade gå då han kom fram till mig och Kajsa. Självklart pratade han med min bästavän. Marcus som hade gått bakom Martinus blickade runt lite, och vissa tjejer fnissade exalterat.
Det var han, jag ville ha. Som så många andra. Jag bestämde mig för att gå fram till honom, där han stod så gulligt vid sitt skåp. Men seriöst Ester, samla ihop dig.

E- He-Hej
Ett leende lämnade mina läppar.
Han slängde igen skåpet och hans trötta måndags-ögon mötte mina. Dom lös upp när han såg mig. Det kändes som om någon kittlade mig inifrån.
M- Hej Ester
Sa han med ett smältande leende, samma som alltid.
E- Jag ville bara säga tack för i fredags. Det var sjukt snällt av dig!
M- Äsch, har du spanska nu?
E-Aa, du har också det va?
Hoppet inom mig syntes säkert utifrån från flera mils avstånd.
M- Aa, haha.
Även han märkte det.
Tillsammans stegade vi bort mot spanska-salen.
--------
535 ord, haha, vad tycker ni?