I Was Never Insane

Alternativ Kapitel 1

☥Övernattningen☥

Dottern till familjen Sicaria stirrade tomt på killen framför sig. Hans hållning var trotsig och ett flin var klistrat på hans läppar.
"Vadå, är du det då?"
"Är vadå?"
"En mördare."
"Nej. Jag är ingen mördare."
"Varför heter du det då?"
"Jag heter inte mördare."
"Jo. För Sicaria betyder mördare."
"Jag är ingen..."
"Varför är dina händer täckta av blod då?"
Flickan Maera Sicaria såg ner på sina händer som var dränkta i rubinrött blod. Hon spärrade förskräckt upp ögonen.
Kniven föll och föll och föll.... Klirr.

♦︎❦♦︎

"Har vi allt nu då?" undrade mamma.
"Ja. Det bör vara allt. Tacos och tillbehör, efterrätt, godis och snacks," räknade jag upp.
"Och du vet vad ni ska göra efteråt så att det inte blir långtråkigt."
"Men ja! Gud mamma!" suckade jag irriterat och började ta fram tacoskal, gurka, morötter, tomat, ost, majs, salsa, guacamole och salladsblad.
Mamma stängde av spisen och tog bort stekpannan.
"Jag bryr mig bara om dig älskling," sa mamma med en extra mammig röst.
"Jag vet," sa jag.
"Men jag är 17 nu. Jag är inte så liten längre."
"Ja, men för mig kommer du alltid vara min lilla Maera," sa mamma.
Jag grimaserade och fortsatte med förberedelserna.

♦︎❦♦︎

Cindy, Lexa, Chloe och Piper kom kl 6. Vi alla var faktiskt väldigt olika när det gäller till personlighet. Cindy spelade fotboll och älskade sport. Hon var vad man kunde kalla en tomboy. Lexa gillade smink, mode och KILLAR. Also CATS. Chloe var vår lilla nörd. Hon var smart och hennes favoritämnen var NO och matte. Till sist lilla Piper som var vår gamer. Hon spelade tv-data-och mobilspel i princip 24/7.
"Mare!!!! Du är 17 nu!!!" utropade Lexa glatt och slängde sig om halsen på mig.
"Jag vet," skrattade jag och kramade henne.

♦︎❦♦︎

"Sanning eller konka Cindy?" frågade Lexa.
Cindy stönade irriterat.
"Måste vi verkligen köra det??" muttrade hon trött.
"Självklart. Det är en regel. Man måste köra Sanning eller Konka på sleepovers," kvittrade Lexa.
"Okej. Sanning," sa Cindy.
"Hmm...." sa Lexa medan hon tänkte.
"Har du en crush på någon?"
"Nej," sa Cindy uttråkat.
"Tråkmåns," muttrade Lexa.
"Mare, sanning eller konka?"
Ja, sanning eller konka? Det är frågan.
"Konka," sa jag lurigt.
"Oooh snap," sa Piper.
"I dare you to kill us all tonight," skojade Cindy.
"Nej okej, drick toalettvatten."
Min mun föll öppen i en äcklad min.
"Nej aldrig i livet!! Hör du det Cindy!! Fy fan vad äckligt!"
Cindy började gapskratta.
"Är man med i leken får man leken tåla."
Jag såg upprört på henne. Jag antar att jag inte hade så mycket val....
Jag reste lugnt på mig och stegade ut till badrummet. Resten följde efter mig i släptåg.
Jag öppnade ett skåp och tog fram en liten plastmugg. Motvilligt öppnade jag toalocket och såg ner i det kristallklara vattnet. Smutsigt var det nog inte men bara tanken på att dricka vatten från den mackapär som transporterade avföring var motbjudande.
"Ja, kom igen nu Mare," retades Piper.
"Äh. Kan vi inte bara låta henne slippa," sa Chloe.
"Nah. Vill du att hon ska döda oss istället?" skrattade Cindy.
Jag grimaserade och gjorde allt så snabbt som möjligt. Ner med muggen i toan, drick en klunk, häll ut i handfatet, spola vatten, skölj ur munnen, ta tandborsten, tryck ut lite tandkräm och borsta som om livet hängde på det.
"So, it's done."

♦︎❦♦︎

Fönstret slogs sönder och vi alla rycktes upp ur vår sömn. Glas regnade ner över oss. Vi såg förvirrat på varandra och sedan drogs våra blickar till fönstret.
Lexa skrek i falsett, Cindy blev mållös, Chloe var stel av skräck och Piper försökte säga något men fick inte fram det. Själv var jag livrädd. För utanför det krossade fönstret stod en man i mörka kläder och rånarluva. I handen hade han en stor, vass, blänkande kniv.
Cindy var den första att ta sig samman. Själv kunde jag inte röra mig en enda centimeter.
Cindy rusade upp från sin sovplats och skulle just öppna min dörr när mannen började klättra in genom fönstret. Chloe började snyfta och upprepade orden "Jag vill inte dö. Jag vill inte dö." gång på gång som ett mantra.
Stel av fasa reste jag på mig och försökte hjälpa Cindy med dörren. Men den var låst! Dumma, dumma dig Mare!! Låsa dörren!
Jag såg mig omkring i rummet för att hitta nyckeln.
"Skynda dig!" skrek Lexa.
"Gör någon nytta själv då!" utropade jag förtvivlat.
Bankande på dörren hördes. Mitt hjärta slog. Jag andades häftigt. Händerna skakade. Jag var skräckslagen.
"Mare! Vad är det som händer?? Mår ni bra?" ropade mamma panikslaget.
"Mare! Öppna dörren!" sa pappa orolig och ryckte i handtaget.
"Vi försöker!" svarade jag frustrerat.
Piper hade nu kommit till sanns och letade efter nycken. Hon hittade den och skulle juste kasta den till mig när mannen kom upp bakifrån. Lexa skrek. Piper skrek. Chloe grät.
Mannen höjde sin kniv och med ett snabbt ryck var den begravd i Pipers skulderblad.
Mannen drog ut kniven och Piper föll ihop i en hög. Cindy kastade sig efter nyckeln som Piper hade tappat när hon föll men mannen var redan över henne.
Lexa och Chloe hade lyckats ta sig till mig vid dörren och stod och ryckte i den.
"Ring polisen!! Det är en galen seriemördare här inne!!" grät Chloe.
Jag stod framför Lexa och Chloe nu. Nyckeln låg bara någon meter från mig nu. Men mannen var emellan oss. Antingen det alternativet eller låta oss alla tre bli dödade.
Jag tog risken och rusade mot mannen i huvan och duckade för hans utfall med kniven. Jag snodde runt honom och plockade upp nyckeln för att kasta den till Lexa. Mannen brydde sig inte om dem och fortsatte bara mot mig. Jag backade skrämt. Hjärtat dunkade hårt, svetten rann och adrenalinet pumpade.
Mannen höjde kniven och....

♦︎❦♦︎

Någon slog mig på kinden och jag blinkade förvånat till. Mammas rädda ögon mötte mina för en sekund och backade sen. Hon såg tyst ner i marken. Jag såg mig omkring i mitt rum. Pappa stod i dörröppningen med stora ögon och såg på mig med en otydlig blick.
Lexa satt ihopkrupen tillsammans med Chloe och tryckte sig hårt mot henne.
Piper och Cindy..... Låg på golvet med tyg tryckt mot vissa delar. Nu kunde jag tydligt se att tygbitarna var dränka i blod!
Jag spärrade upp ögonen och skulle just rusa till dem när jag märkte en enorm smärta i sidan. Jag såg ner och såg en stor kniv som satt i sidan på mig. Mina händer var täckta av blod.
Darrigt tog jag tag i kniven och drog. Kniven var den samme som den där mannen hade. Den där mannen i min dröm....
Jag mötte Lexas blick som såg på mig med skräck och... hat.
"Jag har ringt polisen och ambulansen," sa pappa tyst.
"Mare. Jag hoppas att du kan förklara det här," sa mamma chockat.
"Vad menar du?" frågade jag förvirrat.
"Det var en seriemördare.... Eller jag drömde det ju!"
"Mare.... Det var du som försökte döda oss. På grund av dig dör Piper och Cindy kanske!" skrek Lexa.
"Jag trodde vi var vänner!!"
"V vad m menar d du Lexa....?" stammade jag.
"Du försökte ju mörda oss alla!!"