I skuggan av hungerspelen

Kapitel 2

Lillian Rose Distrikt 12 Sömmen

                                                      Käraste Lillian

Du sköter dessa delar finfint. Vi i Regimen har fått problem med en fredsväktare. Herry Dowwer. Om du går in i ditt kök hittar du en flaska på bordet. Du måste gå till honom och ge honom flaskan. I flaskan är det gift, giftet smakar som mjölk och ser ut som mjölk. Han kommer dö smärtfritt, det är tack vare bedövningsmedlet som också finns i. Se till att inte bli ertappad. Jag har nog inte så stor nytta av dig då. Tänk på dina systrar. Jag kan döda alla på olika sätt. Jag kan förgifta Sherry och kidnappa Hannah, om jag kidnappar henne torterar jag henne till döds. Jag hänger Mely vid en skampåle där hon bränns till döds. Springrose får svälta i en bur och jag kan ändra reglerna så en viss treåring får vara med i Hungerspelen.

Med vänlig hälsning Regimen/President Snow

De tänker döda mina systrar. Jag skulle inte stå ut med att Mary tvingas vara med i hungerspelen. Inte min fina lilla Mary. Jag tassar in i köket och hämtar flaskan. Den ser ut att innehålla mjölk. Då ser jag ett Ps

Ps. Skvallra Inte Ens För Primrose För Då Börjar Jag Med Springrose.

Han vet verkligen hur man hotar någon. Jag springer mot fredsväktarens hus. Det är inte svårt att få en kaffestund med honom. Fast bara han dricker kaffet. Han älskar Mjölk i kaffet så detta blir nog inte så svårt. Jag knackar på dörren och han öppnar.

- Lite sällskap, så trevligt. Och jag ser att du har mjölk också. Jag har precis fått slut på min, säger han tacksamt, Kom in kom in.

Han häller mycket av giftet i sitt kaffe och dricker girigt.

- Jag måste gå nu, säger jag efter ett tag

Jag vänder mig om och går ut med mitt dåliga samvete gnagande i mig som en instängd råtta. Hemma på dörrtrappan finner jag ännu ett kuvert. Lillian Rose Distrikt 12 Sömmen

Lillian!

Rädda Mely om du kan.

Jag kommer ihåg hoten, men Mely... Mely har blivit fäst vid brännpålen och kommer att brännas! Jag springer förtvivlat mot torget och brännpålen. Där står Mely fastsurrad med händerna bakbundna runt stolpen. Det grova repet har skapat rispor som blöder kraftigt vid handlederna. Hon är renskrubbad så att det ser ut som om någon har tagit bort det översta hudlagret och är klädd i en vit enkel klänning i väldigt tunt material. Runtomkring henne ligger kol, grenar och enstaka papper. En bit bort står en fredsväktare med en tändsticka. Hela alltet luktar svagt av bensin.

- Stop!!! Vad har hon gjort för att förtjäna detta?, ropar jag.

- Vet faktiskt inte, ropar han tillbaka

- släpp henne hon har inte gjort något!, ropar jag igen.

Fredsväktaren släpper henne långsamt.

- Denna gången släpper jag dig men sköt dig noga nu annars tar vi er båda! ryter han åt oss när vi går hem.

Vi viker av mot Everdeens hus. Prims mor tar hand om Melys sår. Jag går ut till Prim så länge. Hon är ute hos Lady.

- Hej, säger hon matt.

- Hej på dig, säger jag med ett försök till tröst i rösten.

Hon ler svagt mot mig och fortsätter sedan mjölka Lady. Lady har ett fint sidenband runt halsen. Det hade hon sedan Katniss köpte henne.

- Mjölk?, frågar hon.

- Ja tack du snälla, tackar jag.

Det är bara alldeles för smala nyfödda och väldigt lidande människor som normalt får smaka Prims Getmjölk. Hennes mamma brukar använda den feta mjölken till dödligt svältfödda barn. Prim ler svagt mot mig och räcker mig en mugg med getmjölk. Jag dricker tacksamt den alldeles varma mjölken. Prim dricker själv av mjölken i sina händer. Det sippra vätska mellan hennes fingrar.