My lifesaver | Jason Mccann

Kapitel 2.

Jag vaknar av att solen skiner in mitt lite för stora rum. Jag tar min mobil och kollar klockan, 9,57. Perfekt tid att starta dagen enligt mig. Jag ligger kvar i sängen ett tag och kollar igenom instagram. Inget speciellt direkt men men. Jag tog med mig min mobil ner till köket för att göra frukost, det första jag ser på bänken framför mig är en lapp från min mamma och pappa:
Hej gumman!
Vi ville inte väcka dig så vi gör såhär istället, vi blev tvugna att åka till Washington för att jobba, vi kommer hem i slutet av veckan. Vi har överfört 3000kr till ditt konto så att du klarar dig.
Kram, vi älskar dig/ Mammis och Pappis.

Well, det var kanske lite att ta i, 3000kr för fem dagar. Men men, jag kommer inte att använda upp dem så det spelar ingen roll.
Jag tog ut juicen och gjorde en macka, sedan gick jag upp till mitt rum med frukosten igen. Jag tog min Macbook Pro och satte igång Pretty Little Liars på Netflix. Jag har försökt att dölja det från mig själv men det går inte, jag har inte kunnat sluta tänka på Jason och allt som hänt igår. Jag kunde inte sluta le, det gick liksom inte. Men jag kan inte bli kär i någon jag knappt haft en konversation med? plus att Jason inte är en sån kille som stannar med en tjej.
Jag drogs ur mina tankar av att Madison ringde. "Hej, whats up?" Frågade hon. "Inte så mycket, mamma och pappa är i Washington till slutet av veckan" svarade jag. "Key, perfekt tillfälle att ta hem Jason eller" skrattade hon fram. "Men sluta, vi känner ju inte ens varandra? Och för det andra så vill jag inte det" sa jag och ett kort skratt lämnade min mun. "Du kan inte neka det Kim, men ska vi ses imorgon?" Frågade hon. "Visst, kom till mig runt 11" svarade jag glatt. "Blir perfekt, love you" sa hon innan hon la på. Jag visste inte riktigt vad jag skulle göra av denna dagen men nått får det väll bli. Jag tänkte nog iallafall ta en springtur eftersom fotbollen har ett uppehåll just nu. Jag åt upp min frukost och fortsatte att kolla på det senaste avsnittet.
Jag hade nog suttit här ett tag nu då jag redan kollat klart en säsong, hehe. Men jag tog upp min mobil och kollade klockan, 12:20. Jag reste mig upp ur sängen och bort mot min WIC mot mina träningskläder. Eftersom det var 27 grader ute tog jag mina tighta nike shorts och min svarta nike sport top. Jag studsade ner för trappan och tog mina hörlurar och min iphone 7 plus, satte på mig mina svarta och vita nike skor. Jag satte på min spellista och gick ut genom dörren till det varma sommarvädret. Idag tänkte jag mig att jag ska springa en väldigt ovanlig runda. Jag ska ner till stranden och förbi den. Jag har inte bott i LA så jättelänge så jag vet inte riktigt vad som finns där.
-Jason-
Jag hade varit så ofokuserad hela dagen, mina tankar är någon annan stans. Eller, jag vet ju vad eller mer exakt vem jag tänker på. Kim. Jag kan inte sluta tänka på henne. Vi känner inte ens varandra?! Plus att hon aldrig skulle kunna bli tillsammans med mig, jag är inte rätt för henne. Chaz har helt klart märkt att jag är helt ofokuserad. Han går mig på nerverna hela jävla tiden, han går runt och snackar bullshit om att jag, Jason Mccann blivit kär. Vilket är sant men det kommer Chaz aldrig att få veta, ingen annan heller. Jag tog på mig mina svarta jeans och min svarta hoodie och drog ner den över huvudet, jag skiter i att det är 27 grader. Och juste, jag tar med mig en pistol också, för att vara på den säkra sidan. Jag vet om att Justin och hans gäng är efter mig och mitt. Jag går ut genom dörren och ner på vägen. Jag tänker försöka ta en promenad bara, för att rensa tankarna.
-Kimberly-
Jag har kommit med till stranden och det gick väldigt fort. Tjugo minuter bara. Men stranden var kanske inte helt rätt ställe, jag tittar snabbt upp mot baren och platsen jag träffat Jason på igår. Jag skakar snabbt av mig tanken och fortsätter förbi. Jason kan få vilken jävla tjej han vill, och han skulle absolut inte välja mig.
Jag vet inte varför men jag kände mig förföljd? Men varje gång jag vände mig om så var det ingen där. Men helt plötsligt fick jag veta varför jag kände mig förföljd, någon tog deras hand framför min mun och drog mig bakåt. Jag kände paniken växa inom mig men jag försökte hålla lugnet. Han vände mig om för att tejpa runt min mun, vilket han inte lyckades med eftersom jag lycksdes knäa honom i magen för att vinna lite tid. Jag vände mig om och försökte springa men han var inte ensam, någon tog tag i min handled. Hårt. Ett skrik lämnade min mun. Han gav mig en mördande blick. Det fanns en chans att jag skulle klara mig undan detta. Att försöka få hjälp. Jag öppnade min mun och skrek på hjälp så högt jag kunde. Snälla, nån måste ha hört det.
-Jason-
Mitt uppe i mina tankar hörde jag ett skrik, därefter var det någon som ropade efter hjälp. Jag kände igen rösten men kunde inte komma på vem det var på en gång. Men efter en stund kom jag på det, det var ju Kim för helvete?! Jag tog ett fast tag om min pistol och sprang tyst men fort ner för backen mot stranden där skriket kom ifrån. Och mycket riktigt, där stog hon. Den finaste tjejen jag någonsin sett. Tårar rann ner för hennes kinder. Jag skickade snabbt ett sms till Chaz att han skulle ta med bilen och komma hit så fort som möjligt. Jag tog ett fast grepp om min pistol och närmade mig killarna som ännu inte fått syn på mig. "Släpp henne" skrek jag åt dom. De vände sig långsamt om, "Mccann" var det enda han fick ut. "Hör du dåligt?! Släpp henne" röt jag och jag såg hur chockad Kim blev. Även dom. "Aldrig Mccann, aldrig" sa han nöjt och började att dra in henne i deras bil. Vart fan är Chaz? Jag kan inte vänta på honom. "Du har en chans till, släpp henne" skrek jag. Jag fick inget svar vilket gjorde mig sjukt jävla förbannad. Jag tog upp min ljuddämpade pistol, jag sköt killen som höll i Kim i benet och den andra i armen dom båda stönade av smärta och deras grepp om Kim släppte. Jag sprang fram till henne och tog henne i min famn.
-Kimberly-
Jag har aldrig varit så rädd i hela mitt liv. Men helt plötsligt kommer räddningen, vilket var ingen mindre än Jason. Jag blev otroligt chockad men endå glad på samma gång. När han tog upp sin pistol för att skjuta dem båda var jag tvungen att sätta handen för min mun för att inte skrika. Jag hade ingen ork kvar i kroppen att göra nått. När Jasons starka armar tog ett tag om min kropp kände jag hur det svartnade för ögonen och jag försvann in i en annan värld.
-Jason-
Jag såg hur Kimberly hade svimmat av men jag fortsatte hem till vårt hus med henne. Vilket inte var så långt bort. Chaz hade antagligen inte läst mitt meddelande eftersom han aldrig dykt upp.
-
Rösta och kommentera så blir jag glad <3