- o.e -
22 december
Vi var på plats utanför Felix sjukhusrum, vi hade bara suttit här i ca 5 minuter när en läkare ställde sig framför oss.
- vi ska bara göra en hälsokontroll och se så att allt ser bra ut, sen ska han få komma hem i ett par dagar, okej?
Vi alla nickade lugnt från det stolar eller soffor som vi satt i.
-
Yttligare en kvart passerade innan dörren till Felixs rum öppnades och Felixs stapplade ut, med läkarens stöttande händer. En på hans vänstra smala överarm och en på hans högra höft. Under Felixs ögon lyste det mörka påsar och hans ansikte var insjunket, men det fanns ett litet leende som lekte på hans bleka läppar.
Mamma Cecilia var den första som reste sig från den hårda stol som hon suttit på. Hon omfamnade honom och han körde ner näsan i tyget på hennes axel. Pappa Magnus reste sig strax efter Cecilia tillsammans med syster Felicia. Det hela blev en stor familje kram, som man såg att alla fyra verkligen behövde.
YOU ARE READING
I'm fine (F.s)
Fanfiction- "Varför är ni så smala? Blir orolig!" -" det är ju bara för att vi tränar så mycket" - "det är ju inte så att vi har anorexia" "Fast inget sa ju att någon av oss inte skulle kunde drabbas, av just anorexia" //EM Såklart vill jag inte kränka någon...
