Den här skrev jag 1991 som tidigare inte har kommit fram offentligt.
Del 1
Vi,
är som isen,
smälter på våren,
sakta...
Vi faller...
sakta genom
tidens tunnel
tillbaka till
begynnelsen...
Där allt började...
Snabbt far vi dit
där vi började(att resa)
i nuet.
Vi gungar fram,
tillbaka...
framåt
tillbaks
fram
stannar till, där vi lever...
nu.
Smälter samman
som om
historien och framtiden
har en
gemensam nämnare...
en enhet.
Vi får en tidsfåra...
Bryter livsfilosofin...
För en sekund, verkar vara en evighet...
där vi tillsammans
smälter som isen på våren...
Med tidens gång...
som om tiden inte
har
varken
början eller...
en ände.
Vi båda blir
ett...
Med tiden,
i sin egen rymd.
Tid och rymd har ingen...
betydelse.
Tiden går...vidare och står still.
Vårt liv tillsammans,
från där vi smälte samman,
med tiden,
vi har...
tid,
och...
inte tid?!
Vi ska uträtta sånt vi annars inte hinner med...
Vi snurrar runt,
tiden snurrar runt,
med oss,
som för oss till,
vaggan eller graven?
Gungan stannar till,
i en annan epok...
...annan era.
Där folk lever
ett annat liv.
På ett annorlunda sätt...
Där tid och rum...
inte äger förmågan, till
att folk är anpassade
till tiden.
Där människan inte är...
slav i tidens bojor.
Människor som lever,
åldras, dör, lever vidare
i en ändlös cykel.
Där makt inte heller
har någon som helst
betydelse...
Ingen styr på något sätt
den andres liv...
utnyttjar heller inte
någon annans liv!
Tid existerar inte...
inte tomhet heller.
Endast liv...!
Lever i nuet
för att leva i...
framtiden.
I en annan
tid,
Som bara finns
i deras själ...
En slags utopi, där inget eller ingen
har någon
respekt
för tiden.
Vi reser vidare
i vår gunga...
Tiden går vidare
och vi i dess följe
och rör oss
fram och
tillbaka
fram och...
Vi lever med varann...
i varann,
genom varann
där tiden inte kan nå oss...
Vi faller i en mörk,
tidlös rymd,
tunnel...
Ett rum där,
vi lever tillsammans.
Svävar,
tyngdlösa
i det rum
som inte äger några väggar,
fönster,
tavlor,
som ser oss...
Vi,
blundar...
ser oss i den sköna
gröna varma fuktiga
sommaräng
där vi dansar fram.
Hand i hand,
som änglar klädda
i vita slöjor.
