The bad boys dark secret [Färdig]

26:Vad hade du trott!

*förra kapitel*

Jag kände igen den där mannen så väl och jag kunde känna hur det började bränna i ögonen, pappa?! "Pappa?!" sa jag och tappade påsarna jag höll i.

------------------------------------- 27 ----------------------------------------

*Brooke*

Jag kände sen hur sorgen byttes ut mot ilska "Gumm.. " Mer han inte säga innan jag ryckte pistolen ur Nates hand och riktade den mot honom "Ett ord till och jag skjuter" sa jag mer ilsket och klar än vad jag trodde att det skulle låta och stadigt på handen var jag också, men han skrattade lite och jag spände greppet om pistolen. Nate kollade ner på mig med en förvånad blick, "Åå lilla du, du skulle aldrig kunna skada din älskade pappa" sa han med ett äckligt flin på facet och skrattade sen igen. Jag blev så arg och jag rätade på mig och tittade på honom med ett känslolöst och kall blick "Jag har gjort det förut, vad skulle stoppa mig att göra det igen?!" sa jag argt tillbaka och blängde lite på han. Pappa fortsatte att flina och sen vände han blicken mot Nate "Både vi vet att du inte kommer kunna skjuta mig" sa han och kollade på Nate som vände sakta blicken mot mig, jag visste exakt att Nate tänkte samma sak som min pappa gjorde, att jag inte kunnde skjuta honom. Det sårade mig lite att till och med inte Nate trodde på mig men det skadade jag av mig fort och kollade tillbaka mot min pappa.

-Testa mig inte, sa jag arg och det var riktat mot båda dom två eftersom jag var ganska sur på båda, jag trodde iaf att Nate skulle tro på mig men tydligen inte. "Bab.." Nate började men stoppade sig själv när jag vände blicken och blängde ilsket på honom.

*Nate*

Okej nu har jag nog sabbat saker för mig själv, inte bra... Suck... Jahopp, bara vänta och se hur det här slutar antar jag då "Testa vad gumman?" sa han och kollade på henne med ett äckligt flin, usch vad jag verkligen hatar det där flinet. Brooke gav ifrån sig ett litet skratt och sen sa det pang, Vänta vaa?! sköt hon verkligen honom. "Jävla hora, det där skulle du inte ha gjort" skrek han och började hoppa på ett ben snabbt mot Brooke, Brooke rörde sig inte ur fläcken och hon var långt ifrån rädd. Innan jag han reagera så var han framme vid Brooke och han boxade till henne i magen och sparkade henne i benet så hon tappade balansen men inte ett ljud kom ur hennes mun, hon kunde verkligen vara tuff och stå ut med smärta.

Christof (Kommer inte ihåg om jag har gett Brookes pappa ett namn så nu blev det Christof okej) satte säg gränsle över Brooke och matade slag på Brooke och hon sa inget men hon slogs tillbaka, jäklar hon kunde ju faktiskt slåss. När jag hade typ bara stått och glott i 2 min så kom jag tillbaka och rusade fram och drog bort Christof från Brooke och tryckte upp honom mot väggen, det rann blod från hans ben och hela vårat vita köksgolv var inte vitt längre kan man säga. Medans jag höll Christof tryckt mot väggen så gick Brooke därifrån och gjorde något men vad vet jag inte, jag höll mer fokus på han jag trycker mot väggen.

*Brooke*

När Nate hade dragit bort min pappa från mig gick jag fort därifrån och gick till min mobil som låg i jackan ute i hallen, jag slog in numret till Nathan och ringde honom. Det gick 3 signaler innan han svarade "Heej Brooke" svarade han glatt "Kan du komma över och ta hand om en man?!" frågade jag argt, "Vaa?? vad är det som har hänt?!" frågade han lite oroligt "Min pappa lever, och han är just nu i mitt kök med ett skott i benet!" sa jag argt "Kommer på en gång oroa dig inte" sa han argt och la på. Jag gick tillbaka till köket och där stod pappa tryckt mot väggen med Nate framför sig. "Det här kommer du inte komma undan med, nu har du verkligen sabbat för att kunna komma tillbaka i mitt liv" sa han och spottade blod på golvet. Vad är det han inte fattar med att jag inte bryr mig om han längre och jag vill verkligen inte ha tillbaka honom, helt efter e han tydligen.

Efter typ 5 min öppnades dörren och in kom en rasande Nathan med Jason, Mike och Amanda efter sig, Amanda gick till Taylor och tog hand om honom medans dom andra gick vidare, dom stannade vid dörren in till köket. Mike gick fram till pappa och slog till honom hårt i ansiktet innan han gick mot mig och tog in mig i en kram, "Kom, vi måste tvätta dina sår" sa han lugnt och la armen om min rygg och vi gick tillsammans bort mot toaletten, när vi kom ditt tvättade han mina sår och plåstrade det som behövdes. När det var klar tvättade jag mina händer och sen gick vi ut till köket igen, när vi kom till köket var det bara Nate där som städade bort allt blod från golvet och Amanda satt med Taylor och lekte. Mike gick och ställde sig framför mig "Okej jag åker nu och hjälper killarna med Christof, klarar du dig nu?" sa Mike och kollade på mig "Jadå, jag klarar mig" svarade jag och Mike pussade mig på pannan och kramade om mig. När vi släppte kramen så gick Mike ut och Amanda tog Taylor på en promenad med vagnen.

Jag satt i fåtöljen och kollade på min mobil när Nate kom ut och ställde sig bakom mig och tänkte krama mig men blev stoppad "Rör du mig skjuter jag dig också!" sa jag surt och han rätade på sig och gick så han stod framför mig, han satte sig ner på huk och kollade på mig. "Vad är det babe??" frågade han och jag kollade upp på honom men kollade ner i mobilen igen, "Men kan du berätta eller?!" sa han lite surt också. "Visst, du trodde inte äns på mig.. Du trodde ine att jag skulle kunna göra något men du hade fel! Du trodde inte på att jag skulle klara mig" sa jag argt och ställde mig upp och gick, "Men du har ju aldrig hållit i en pistol förut, eller äns visat mig den där sidan av dig" sa han och tog tag i min arm så att jag blev tvingade att stanna. "Men vad hade du trott då?!? Att jag bara skulle titta på när han snackade en massa skit, han förstörde mitt liv!! Är du helt jävla dum i huvudet som inte trodde att jag skulle göra något åt det?!" sa jag och gick fram och knuffade till honom i bröstkorgen. "Men varför är du såhär mot mig för?! är det mitt fel att han våldtog dig huh?!" sa han argt och gick med raska steg mot mig. Jag slog till honom hårt i ansiktet "Har jag någonsin sagt att det var ditt fucking fel att jag blev våldtagen huh?! Nee skulle inte tror det okej, så det där håller du käften om!!" sa jag argt och vände mig om. "Du stannar nu! Vi är inte klara!" skrek Nate efter mig och jag vände mig bara om och kollade på honom.

-Joo, vi är färdiga med det här!, Du tror inte att jag kan ta hand om mig själv eller försvara mig själv, Men jag tror jag visade det nyss eller hur, sa jag ilsket men ändå ganska lugnt. Nate suckade och kollade på mig "Jag har alltid trott att du kunde försvara dig, men det här var en helt ny sida av dig Brooke... Jag visste nog innerst inne att du skulle kunna det men jag ville bara inte tro det eftersom du verkar så oskyldig i sånt" sa Nate och kollade ledsen på mig. Jag suckade lite och gick fram till honom och kramade om honom lite, han böjde sig ner och pussade mig på håret, "Förlåt Brooke för att jag inte trodde på dig" sa han och kramade om mig hårdare. "Men tro inte att det kommer bli som det var! jag kanske har förlåtit dig nu men gör aldrig om det här" sa jag strängt och han nickade

-----------------------------------------------------------------------------------

Läs detta!!!!

Okej jag är tillbaka med ett nytt kapitel!<333

Jag är lite osäker på om det kommer komma någon fler den här veckan eftersom jag åker till Göteborg snart, hoppas de inte gör så mycket.

Hoppas ni har haft det bra idag<3333