När man förändras

Dem kastar cigarett fimpar på mig, och skriker tjockis. när dem väl är framför mig så frågar David:

-varför stannade du inte?

- jag ska på lektion, Sa jag.

- du ska stanna när vi säger att du ska stanna! fattar du?!

- mm sa jag.

-om det inte var för att vår rast var slut skulle du vara nerslagen här nu! stick nu din flodhäst!

Jag gick så fort jag kunde till dörren, jag gick in och stack till klassrummet. jag kunde inte koncentera mig längre på studierna.
Jag var helt borta!

~~~~~~~~efter skolan~~~~~~~~~

Jag gick ut så snabbt som möjligt till expeditionen och tog ett schema till en dem andra klasserna 8A! där gick idioterna! Amir och hans gäng.
Jag tog ett schema eftersom då kan jag kolla vilka tider dem har rast eller slutar. Jag la schemat i min handväska, jag gick till busshållsplatsen, bussen kommer om 15 min.

-fan, jag missa bussen innan. Viskade jag för mig själv.

Jag satt ner på en bänk i närheten av busshålplatsen. Jag tar upp mina hörlurar och lyssnar på musik. Då kommer Amir och hans gäng igen. Jag såg inte dem. Dem springer fram till mig och puttar ner mig från bänken så jag ramlar fram och gör illa min näsa, dem börjar sparka mig och slå mig! Det känns som att det aldrig tar slut. jag försöker skrika efter hjälp men får inte fram ett ord! Jag känner att mitt liv tar slut här.

- v..v..vad har j..ag gjort e..r? frågade jag, medans jag kände blodsmaken i munnen.

-det vet du du din flodhäst! skrek alla samtidigt utom Amir.

-eyy det räcker nu. Kom vi drar istället. sa Amir med lite sorgsna ögon.

- nej mannen tror du jag tänker låta den här tjocka orren göra vad hon vill eller? Sa David

- vi drar! det kommer nån! sa en av killarna.

Dem sprang så fort som möjligt. Jag kunde inte resa mig jag var helt väck. Då kom Laura. min föredetta bästa kompis. Hon var inte min bästa kompis efter att hon ignorerade mig.

-omg! Melina!! vad har hänt?

Det sista jag såg var att hon tog upp mobilen....