När man förändras

Han höll kvar mig med hans händer. Det var Markus!

-Markus släpp mig! skrek jag.

-baby snälla följ med mig till något rum jag vill bara snacka.

-med dig? aldrig! skrek jag

-vad fan gör du här föresten?! skrek jag.

- vad tror du? Kom för att träffa dig och Elvira bjöd mig. hon sa att du var här!

Då slog det mig. Hos markus så var det en tjej som han hade också varit otrogen mot. Det var Elvira. Fast nu hade hon brunt hår istället för rött. Varför gjorde hon så? Markus började ta på mina bröst och kysste mig så att jag inte skulle skrika. Jag försökte putta bort honom men han var för stark. Plötsligt såg jag någon vid dörröppningen till köket, Amir såg Markus kyssa mig. Jag såg Amir springa där ifrån, jag slog det hårdaste jag kunde på honom och den här gången släppte han.

-Han har stuckit.

-Du visste hela tiden att han var där och du gjorde så!! Din idiot! skrek jag på honom.

-men Melina du behöver inte han! du har mig ju. Vi kommer vara tillsammans för alltid juu.

-låt mig vara ditt äckel! skrek jag och började leta efter Amir bland folkmassorna. Jag letade en efter en genom alla rum. Till sist öppnade jag det sista rummet och där stod han och kysste Klara. Jag började storgråta! Klara gav mig ett riktigt stort flin och sedan såg Amir mig, men han verkade inte bry sig att jag stod och kolla. Han gick mot mig och stängde dörren rakt framför mitt ansikte.

Jag började gå mot hallen då stoppade Elvira mig.

-och var ska du då? sa hon.

-du din lilla fitta! du planerade allt det här med Markus så att jag och Amir skulle göra slut va och så att Klara fick Amir som hon ville. Slagen, du stod utanför toan, Festen, Markus och Klara med Amir. ALLTING VAR PLANERAT!! skrek jag så att alla kollade mot oss och stängde av musiken.

-jag har inte planerat nånting. låt mig förklar...

Jag avbröt henne så att hon inte kunde fullborda det sista ordet.

-Nej! jag vill fan inte höra nånting av dig mer! låt mig vara!!

Jag sprang ut från huset. Jag sprang mot en park som hade havs utsikt. Jag satte mig på en bänk och kollade mot den stora full månen som lyste över vattnet så att vattnet glittrade. jag stängde ögonen och kände den varma sommarluften mot mitt ansikte. det var skönt. Jag kände också att någon satte sig vid mig. Det var David.

-hej, sa han med en vänlig och mjuk röst. Jag blev förvånad att han överhuvudtaget pratade med mig efter allt vi har gått igenom.

-hej sa jag och log.

-vad gör du här ensam? sa han.

-ville bara vara ifred en stund.

-jaha okej.

-du då?

-vadå? sa han.

-vad gör du ensam här då?

- samma som du.

-jaha.

Efter en srund av tystnad sa han plötsligt

-nej men nu ska jag dra vidare till en fest hos Elvira. hänger du med?

-jag kom där ifrån, det blev lite kompikationer där så jag vill nog inte gå tillbaka dit.

-jaha okej, men om du behöver prata någon gång så här har du mitt nummer, sa han och räkte fram en lapp till mig som stod hans nummer på.

-tack, ha det så kul. sa jag med ett leende.

Han ledde tillbaka och nickade ett hejdå. Jag började gå hemåt. det har varit en riktigt lång dag.

När jag väl var hemma satte jag på mig pyjamas och borsta tänderna, tog bort sminket och ladde mig på sängen och somnade...

__________________________

Där fick ni två kapitel på samma dag, det kommer en till imorn så håll ögonen öppna. Kommentera och rösta gärna det skulle få mig på riktigt bra humör. pöss pöss💋