Albins perspektiv:
-så inom loppet av några timmar har du hittat två tjejer du verkligen tycker om? Oscar fingrar lite lätt på kaffekoppen han har framför sig på caféebordet.
-det skulle man väl kunna kalla det, säger han och ger mig ett snett leende innan han griper tag om koppen och sakta för den mot munnen.
-vad har du tänkt göra då? frågar jag och drar loss en liten bit av min bulle och äter den. Oscar gör en besvärad min innan han svarar.
-det är det jag inte vet, tänk så är det inte ens äkta känslor?? jag tittar frågande på honom.
-vad menar du med det? han drar handen genom håret och jag drar loss ännu en bit av bullen, att äta bullar såhär har jag alltid gjort och finner inte heller någon anledning till att sluta med det.
-jomen det var ju första gången jag träffade dom båda och som du vet var det ju ganska nyligen jag bråkade med Vanessa så jag kanske bara är desperat? jag ryckte på axlarna.
-det är ju någonting du måste fundera på och om du träffar dom igen lär det ju märkas hur du verkligen känner, svarar jag och skjuter ut stolen från bordet.
-men jag måste dra nu faktiskt, lovade morsan att hämta syrran på dagis så vi hörs senare, fortsätter jag men han bara nickar.
jag tar på mig jackan och går ut ur caféet.
det är jättevarmt ute och eftersom det inte finns några moln inom synhåll så lyser solen starkt i ögonen. jag sätter på mig solglasögonen och drar av mig skinnjackan.Oscars perspektiv:
jag plockar upp mobilen ur jackfickan och reser mig upp från stolen.
medans jag styr stegen mot tunnelbanan skrollar jag igenom mitt twitterfeed och favoritmarkerar några tweets från fans, sedan går jag ut från appen och klickar in mig på spotify. när jag satt i iphonehörlurarna i öronen och tryckt på 'shuffle play' på min spellista så åker jag ner för rulltrappan till tunnelbanan.
jag slår mig ner på ett säte i den hyfsat tomma tunnelbanevagnen och ser mig omkring.
på ett av sätena på andra sidan av vagnen sitter en gammal tant, runt 80 kanske, undrar vad hon har vart med om? kanske hennes pappa var med i ett krig?
ja sånt liv har jag haha sitter och djupfunderar på tunnelbanan. som tur är ska jag inte många stationer och jag går snabbt av vagnen och går mot bussarna.
händer inte mycket på bussen heller och såfort jag kommer innanför ytterdörren slänger jag väskan på golvet i hallen och tar stora steg uppför trappen till mitt rum.
-har du ätit middag än? ropar mamma efter mig från vardagsrummet. jag vänder mig om och lutar mig ut från dörröppningen.
-nej men jag är inte hungrig, svarar jag och stänger dörren.
jag drar av mig tröjan och hänger den över skrivbordsstolen, sammasak med mina jeans. efter det slänger jag mig utmattat ner på sängen och kryper ner under täcket.
det var längesen vi var lediga så senast jag sov mer än fyra timmar var nog över en månad sen.
så fort jag låter huvudet falla ner på kudden blir mina ögonlock tyngre och jag somnar snabbt.