(lyssna om du vill)
~Jimin~
Klockan är 18:36 och jag har inte hört av Yoongi än "har han märkt att jag är bara en skit hög?" Jag sitter i soffan och kollar på telefonen som är på bordet framför mig i snart en timme, jag bara väntar på att Yoongi ska skriva eller ringa efter en halv timme så ger jag upp och ställer mig upp och just när jag tänkte att gå till badrummet och göra min rutin så lyser min telefon upp och det står på skärmen
*meddelande - My Sugar Bear:
'Hej, kan vi va?'
Kl - 19:15*
Jag tar upp telefonen och svarar så snabbt jag kanMy Sugar Bear - Hej, Kan vi va?
ChimChim - Sure👍
My Sugar Bear - good, good, mötas vid parken?
ChimChim - visst men jag kan komma sent måste göra en sak snabbt
My Sugar Bear - det är okej jag tror det kommer ta tid efter som jag är blind och ja
ChimChim - ja okej möts där bye bye👋
My Sugar Bear - bye bye
Jag stänger av telefonen och går till badrummet jag ställer mig framför spegeln "okej vi gör det här snabbt" Säger jag och tar fram en kniv och gör fyra sår, jag startar kranen och jag her min hand under kranen vatten rinner ner för min hand över mina nya sår det svider men på ett sätt so gör det mig nöjd, jag torkar min hand när allt blod är borta, efter det så går jag till min garderob och tar fram en lån over size tröja som kan täcka över mina ärr. Jag tar fram ett par svarta jeans som har hål över knäna. Jag går till dörren och her på mig ett par svarta vanliga skor. Jag låser dörren efter jag har gått ut och stängt dörren.
Jag börjar att gå till parken med musik i öronen, när jag kom fram till parken så ser jag att någon sitter på en gunga och när jag kommer närmare så ser jag vem det är "sorry om du har fått vänta, Suga"
Säger jag och sätter mig ner bredvid Yoongi på en gunga, jag kan se att han ler och flyttar huvudet mot mitt hål men inte helt "nej nej det är okej" Säger Yoongi och på något sätt så känns det som om någon bryr sig, men jag vet att ingen gör eller jag tror det iallafall
"Sååå vill du gå och köpa en glass eller något?" Frågar jag och ställer mig upp "visst men jag kan tappa bort dig" Säger han och jag ler "kan jag få hålla din hand?" Frågar Yoongi och kollar på mig fast han inte kan se mig så kollar han på mig, jag backar back lite av hanns plötsligt fråga "v-visst" Säger jag och Yoongi ler innan han ställer sig upp. Han sträcker fram sin han typ mot mig men inte helt "kan du Umm-" Jag av bröt han och tog hanns hand "kom så går vi" Säger jag och innan han hinner säga något så drar jag han sakta med mig till glass affären, när vi är framme så går vi in och väntar en stund i en kö "vilka smaker finns det?" frågar Yoongi och jag kollar på vad det finns "det finns jordgubb, päron, banan, vanilj och choklad" säger jag och Yoongi nickar, vi kom fram och Yoongi tog Vanilj, jag tog Choklad, jag betalade fast Yoongi sa tvärtom, vi går till ett bord och sätter oss ner "Hur smakar det?" frågar jag till Yoongi som just hade smakat på sin glass "bra, hur smakar din?" frågar han tillbaka till mig "bara bra" jag skrattar för jag låter som en som just hade förlorat någon, men jag har förlorat någon och det är mig själv, jag har förlorat mig själv för länge sen men jag ler ändå "Mår du bra?" frågar Yoongi och kollar på mig "ja ja oroa dig inte" jag sa och åt lite av min glassnu är vi klara och vi har just gått ut från affären, vi har gått i en stund "hur mycket är klockan?" frågar Yoongi och jag tar upp min telefon och ser att jag har 10 missade samtal från Taehyung och 20 missade meddelanden, jag bryr mig inte och kollar vad tiden är och det är 22:55 "klockan är 22:55" sa jag och just då så ringer min telefon och det är Taehyung "svara" säger Yoongi och jag suckar innan jag svarar och innan jag hinner säga något så skriker Taehyung "VAR ÄR DU?!!" och juste Taehyung är den enda vännen jag har och han vet att jag är deprimerad "ute" säger jag tillbaka och jag svär att Yoongi kan höra Taehyung skrika i andra sidan av telefonen "VAR?!!" jag stannar och det gör Yoongi med "jag är ute och går" säger jag och suckar efter "TÄNK INTE ENS TANKEN ATT GÖRA NÅGOT DUMT!!!!" jag skrattar lite "och vad skulle det vara, det är ju inte en dum ide" jag skrattar lite mer "TÄNK INTE TANKEN!!" jag lägger bara av och her min telefon i min ficka igen "kom vi går" sa jag till Yoongi "vad handlar det om?" frågar Yoongi med en seriös röst "haha inget kom nu" Yoongi nickar och efter vi har gått i tio minuter så hör jag att någon skriker mitt namn "JIMIN!!" jag stannar och även Yoongi, jag vänder mig om och ser att Taehyung springer till mig "hej Tae" sa jag när han kom fram till mig "var-vart var du?!" frågar Taehyung medans han skannar att jag är okej "jag vet med Yoongi" säger jag med en irriterad röst "varför svarar du inte?!" skriker han i mitt ansikte "först - jag hade min telefon på tyst andra - DU BEHÖVER INTE DRY DIG OM JAG DÖR ELLER INTE!!" skriker jag med all kraft jag har "jag behöver visst bry mig du är min vän" säger Taehyung med en ledsen röst "okej men ursäkta mig jag ska gå Yoongi hem" säger jag och klappar snabbt Taehyung på armen innan jag vänder mig om och tar Yoongis hand och drar han iväg "sakta ner!" säger Yoongi och jag stannar lite snabbt och den börjar jag att gå sakta "vad om du dör?" frågar Yoongi med en orolig röst "haha inget" jag skrattar lite "var bor du?" frågar jag och Yoongi stannar lite och kollar åt sidan "här" säger han och vänder hela kroppen mot ett hus "hur vet du det?" frågar jag "jag har bra lukt sinne och känner att det här är mitt hus" säger han och jag nickar "okej da hejdå" sa jag och kapar han på ryggen innan jag börjar att gå, jag kom hem och duschar sen så somnar jag 'wow jag åt något idag, jag har inte ätit på en vecka, kommer jag bli knubbig?' tänker jag innan jag somnar...
//////////////////////////
haha sorry men det är dålig haha men iallafall så är det här ett danska långt kapitel
YOU ARE READING
You Are My Eyes
FanfictionYoongi är blind och Jimin är deprimerad Dom träffas på en park och Yoongi får reda på att Jimin är i deperation och vill hjälpa Jimin men kan inte göra så mycket - "Jimin, jag känner något på din arm vad är de?" Yoongi frågar medans han håller Jim...