You Are My Eyes

blod/ärr? (5)

~Yoongi~

Allt jag sa var "Kommer snart" Innan jag började att göra mig klar för att skynda mig till Jimins ställe, det var lite svårt för ja jag är blind. men jag fick hjälp av Laura så jag är ni framför Jimin dörr. jag känner igen lukten av Jimin så jag är typ säker på att det här är Jimins hus

Jag knakar några gånger på dörren och väntar på att någon ska öppna dörren åt han.
Efter ett tag så öppnas dörren och en röst som tillhör Park Jimin säger "Hello, d-det gick snabbt" Jag hör att han är nervös för att han viskar lite så ja jag kan känna på mig att han är nervös. "ja jag ville se om du mår bra" jag hör en litet suckande "kan jag komma in" frågar jag

"ja ja sorry kom in" sa Jimin snabbt innan han öppnar dörren helt och ställer sig ur väggen "du kan gå in nu" säger Jimin och jag stiger in.

jag hör att dörren stängs och sen känner jag en hand på min axel "Jimin?" frågar jag efter som jag känner att luften är stilla "ja jag är här" hör jag Jimin röst och sen hör jag fotsteg mot mig "du kan ta av dig skorna och lämna dom där" jag gör som han säger och tar av mig mina skor.

"kan du ta min hand så jag inte går någon stans " säger jag och sträcker fram min han rakt fram tror jag iallafall. jag känner en hand som tar tag i min och drar lite så jag ska följa med. han har inte pratat so mycket och jag håller på att dö om jag inte få veta vad som hände när vi pratade på telefonen...hoppas han säger sanningen och inte ljuger för mig..

~Min Pov~

Jimin drar Yoongi till soffan i vardagsrummet "sitt ner" säger Jimin till Yoongi och Yoongi sätter sig ner "kan vi vara här och prata idag?" frågar Yoongi när han känner att Jimin har suttit sig ner bredvid han "varför inte" svarar Jimin.

dom sitter tysta en stunt, och det gjorde Yoongi obekväm så han bröt tystnaden "Jimin" Yoongi hör att Jimin hummar och Yoongi kan känna att Jimin kollar på han.

Jimin är typ nervös över vad Yoongi kommer att säga här näst "vad hände innan jag ringde? det lätt som om du grät" det blir tyst innan Jimin svarar "inget, jag mår bra"

~Jimin~(förlåt för så många Pov's)

'Fuckkkk! måste han fråga det?!' jag svarade of course med en lögn men jag hoppas att han tror mig iallafall. "okej, är du säker? du låter osäker" jag kollar ner på mina fötter. jag känner en hand på min axel, jag kollar upp och ser att Yoongi kollar på mig eller kollar mor mitt håll "ja jag är helt säker" jag ler ett fake leende of course fast jag vet att han inte kan se "okej" var allt han sa. han tar bort sin hand från min axel "kan jag fråga en sak?" frågar han "of course" säger jag och kollar på han "när du var 'mobbad' i skolan vad du typ deprimerad?" jag kollar på han förvånad fas ännu en gång vet att han inte kan se "hur menar du med deprimerad? alla är väl deprimerad om man blir mobbad" jag hör han sucka "jag menar själv-hat eller döds tankar?" jag blir lite chockad av den seriösa tonen av hans röst "jag- umm jag- kanske" jag kollar ner sen upp igen men jag kollar inte på Yoongi jag kollar överallt men inte på han "är du fortförande i desperation?" frågar han och her en hand på mitt knä "nej?" okej jag sa det där mer som en fråga men det är okej som om det var sant. "kan jag få hjälp till toan?" jag nickar fas jag VET att han inte kan se "visst" jag ställer mig upp och ställer mig framför han och räcker fram min hand "ta min hand" sa jag och väntar tills han ska he fram handen. han her fram handen och den råkar hamna fel så den vart lite under min tröja. jag känner en snabb rörelse över mina ärr. jag drar min hand fort bort så att han inte skulle få känna dom. jag kollar hela tiden på hans ansiktsuttryck om han ser äcklad ut men jag märker inget i hans ansiktsuttryck jag suckar glatt innan jag leder han till toan "här är det. du hittar väl vart allt är, visst?" jag släpper taget om hans hand och kollar på han "of course, du kan gå nu" jag nickar och säger vi ses innan jag går till vardagsrummet och går runt lite för jag är nervös om han kommer lämna mig oxå

~Yoongi~(okej det här är sista poven jag lovar)

jag fick till sist upp dörren och gick in. jag låste dörren och försöker hitta handfatet. jag hittar handfatet och då fick jag en stark lukt av järn inte vanligt järn "blod" sa jag tyst medans jag försöker hitta toan för jag behövde faktiskt på toa. när jag är klar med mitt ärende så tvättar jag händerna och så men sen stannar jag och tänker lite ' ljög Jimin för mig är han fortförande deprimerad? vad har jag som bevisar det? jag har: 1) han lätt osäker när han svarade när jag frågade om han fortförande är i desperation. 2) han hade trubbig hud när jag råkade röra under hans tröja antagligen var det ärr. 3) jag känner lukten av blod. 4) om hans vän som pratade med en orolig röst med han om död. så jag är ganska säker att han ljög för mig men jag vill inte tvinga han att säga något om det så vi få se om han fortsätter att ljuga eller så kommer han att berätta om hans problem. vi få se om hur länge han ljuger' jag går ut ur rummet och försöker att hitta vägen till vardagsrummet igen "redan klar?" frågar han. jag hoppar till lite "du skrämde mig" sa jag och suckade glatt igen " sorry" sa han och jag kan känna att han är ledsen "det är okej" sa jag och ler ' det är inte okej och du vet det Jimin'.....

///////////////////////////////////////////////

hundra år sen~ hejj jag har saknad her!

har ni saknad mig? har ni vad glad jag blir........HAHAH vad gör jag hahaha iallafall här har ni en ny del Love you

kommentera om ni vill <3