Instagram & Snapchat|| M.G {AVSLUTAD}

25. Marcus perspektiv

Mitt hjärta dunkade och jag kände hur ilskan smög sig fram efter smset jag läste från Martinus. Min tvilling bror har kysst tjejen jag har gått och blivit så jävla förälskad i. Den tanken jag aldrig trodde skulle bli sann. Hur? Hur kunde han? Och hur kunde hon?

Jag öppnade ytterdörren fort och smällde igen den med en smäll. I hallen står Martinus som jag just nu hatar mest av allt. Bara att se honom får mig att vilja slå han. Att se hans läppar får mig att vilja spy. Att han har fått ha sina läppar på den tjejen jag älskar, vilket han vet att jag gör. Utan att ta av mig ytterkläderna gick jag fram till Martinus och tar tag i hans tröja. Han försöker backa bak men blir stoppad av väggen bakom honom. "Hur fan kunde du?!" Skrek jag åt honom försökandes att hålla inne tårarna som mer än allt ville strömma ner från mina ögon.  Jag släppte hans vita tröja och tog sats med handen som gav min bror en rejäl smäll på kinden. Hans hand flög fort upp mot hans kind för att bedöva smärtan. Jag gav honom en sista blick innan jag klampade argt upp för trapporna in till mitt rum.

Jag slängde mig i sängen och tårarna som nu inte kunde vänta på att få rinna ner strömmande nu ner för mina kinder. Jag drog mig frustrerat i håret. Jag visste inte vart jag skulle ta vägen. Jag ville bara komma bort från allt, från mig själv.

Ett litet kortare perspektiv från marcuuus. Vad vill ni läsa i nästa kapitel?

Rösta och kommentera! ❤