Uppdraget

41 1 2
                                    

Alarmklockan ringde. AB stängde av alarmet. Han gäspar.
- Dejvan, vakna, sa AB trött som har svårt att vakna själv.
Dejvan vaknar och går upp från sängen.
- God morgon, gäspar Dejvan.

Dejvan och AB heter egentligen David och Alex, Dejvan och AB är deras soldatkodnamn. De hade slutat lumpen för ett par år sen. De hade kännt varan ända sen förskolan.
- Jag går ner och gör frukost, sa Dejvan som skyndade sig ner till köket.
AB gick till deras datarum och kollade om de hade fått något meddelande från chefen, 0 sms stod det. AB gick ner till köket och åt rostat bröd med Dejvan.
- Glöm inte bort att det är speldag idag, sa Dejvan.
- Nejnejnej. Det har jag inte, sa AB med bröd i munen.

När de hade ätit klart gick de till vardagsrummet och började spela.
- Var är andra spelkontrollen, frågade AB.
- Den är i datarummet, svarade Dejvan.
- Ok, varför är den där, frågade AB.
- Vet inte, sa Dejvan.
AB gick upp till datarummet och tog kontrollen. Plötsligt lät datorn och AB kollade vad det var. Det var ett sms från chefen.
Soldat. Det är skottlossning i kvateret Såningsvägen. Ta med Dejvan och kolla vad som pågår.
General Alker.

- Dejvan. DEJVAN, skrek AB.
- Där är du. Varfö...
- Det är skottlossning i kvateret Såningsvägen, vi måste gå. NU, sa AB stressad.
- Men vår speldag då, frågade Dejvan.
- DET ÄR VIKTIGARE ATT RÄDDA LIV ÄN ATT SPELA PÅ EN SKÄRM DEJVAN, skrek AB bestämt.
AB tar saker VÄLDIGT seriöst när det handlar om folks liv.

De sprang net till vapenförodet och tog sina vapen. Dejvan tog sin pilbåge och pilar. AB sina speciella vapen, de kallades robotpistolen och kikchokaren. När de var klara sprang de till teleoperatören och åkte iväg.

[Slut på kapitel 1]

KlonkrigetWhere stories live. Discover now