Vampyrens öga

Ross

- Elise, kolla den nya snygga killen där! Hörde jag Nadja säga.
- Va var? Svarar jag för att låta intresserad, men egentligen tänkte jag bara på en grej och brydde mig inte om snygga killar, dem kommer bara bli sårade i slutändan om jag skulle lyckas fånga upp någons uppmärksamhet.
Igår hade jag fått mardröms beskedet, jag hade fått en tumör i hjärnan, jag skulle behöva skära ut den och då fanns det en risk på 76% att jag skulle bli blind, på båda ögonen.
- Där borta, men kolla inte nu för han... OMG HAN KOLLAR IN DIG!!
- Jaha han, det är väl inget märkvärdigt snyggt med honom ljög jag.
- Är du sjuk i huvudet Eli, han är den snyggaste jag sett sedan jag såg Leonardo Dicarpo på Titanic!
Nadja hade rätt, han var den snyggaste killen jag sätt, han hade kolsvarthår, väldigt blek men stora gröna ögon, han var lång också, väldig lång faktiskt, kanske 1.95 m. Det var ju rena drömkillen!!
- Okej lite snygg är han då, men fortfarande inget märkvärdigt.
Just då ringde klockan in till lektion.
Jag satte mig på min vanliga plats, i min klass var vi bara 16 stycken, så alla hade nästan vars ett bord för sig själv och några var helt tomma också.
- Hej mina små älsklingar, sa vår mentor Per, Idag så ska vi få en ny kille i klassen, han är från England men pratar flytande svenska. Han känner ingen så jag vill att ni tar hand om honom, ok?
- Om det är läckerbiten som jag såg innan så har jag inga problem med att ta hand om honom så Nadja lite för högt och hela klassen börja skratta.
- Det får du avgöra själv Nadja, men jag tror nog att du kommer bli ganska nöjd med honom, Sa Per.
Per är vår Gay mentor, en av dem roligaste och snällaste människorna jag känner.
- Här kommer han, Ross var ditt namn va?
- Ja, sa han med en självsäkerhet jag inte sett för i ett enda ord.
- Ja okej, nu har vi elevens Val, välj en plats som du tror du kommer kunna arbeta på.
Han började gå mot Nadja , men stirrade på mig. han gick inte till Nadja, som satt framför mig, han gick till mig! Och bara sådär så satt han sig bredvid mig, det finns ju till och med helt tomma bord och han väljer att sätta sig bredvid mig... Han gillade kanske mig!

Han sträckte fram handen mot mig,
- Ross
- Jag är Elise men mina vänner brukar kalla mig Eli eller El.
- Okej, sa han och sa inget mer sen efter det.
Han måsta vara en ganska komplicerad person, för han verkade vilja starta en konversation till en börgan och bara tröttna på det direkt, vad var hans problem?