Stannar mellan oss (The fooo fanfiction)

7 dagar

- OSCARS PERSPEKTIV-

Jag fattar inte vad jag kan ha gjort för fel? Fattar hon inte att jag var tvungen att göra det? Det hände ju dessutom för mer en ett år sedan så hon kan ju inte direkt ha ont fortfarande. Inte mitt fel om hon dricker sig full, jag försökte ju faktiskt hjälpa henne upp igen. Hon behövde mig ju inte då, varför var det så viktigt att jag skulle finnas nu, jag har det ju bättre utan henne?

Hon borrade in sina ögon i mig och jag ville inte vika undan. Jag kunde inte visa mig svag. Hennes stora bruna rådjursögon blev allt smalare och smalare samtidigt som hon började skaka mer och mer. Hon är ju ta mig fan creepy?!

"Du, Olivia, förlåt. Jag var tvungen! Sedan ville du ju inte ha min hjälp och allt bara sket sig", försökte jag lugna henne, men hon såg bara misstroget på mig "Om jag bara får en till chans så får du se att jag har förändrats", helvete, varför sa jag så för?

Hon bet sig i läppen och innan jag visste ordet av smällde hon till

mig ordentligt på kinden

"Gjorde det ont?", frågade hon.

Förvånat smekte jag min kind, men drog genast bort den när jag kände hur en brännande känsla spred sig. Hon nickade förstående åt min reaktion innan hon fortsatte gräva vidare.

"Det tog bara några få sekunder för mig innan du kände smärtan, right?"

Min nickning blev lite halvtydlig eftersom jag distraherades av mitt febrila försök för att hålla borta tårar med hjälp av blinkningar. Helsike vad hon blivit hårdhänt

"Tänkte väl det.. Hur lång tid tror du det tar för det att läka? Jag menar, det ser ju trots allt riktigt illa ut", sa hon och strök över min ömma kind.

Jag såg upp i taket och spände knogarna för att inte visa mig svag. Jag vände bort huvudet för att slippa någon närmare kontakt med hennes lena hand.

"Jag fattar, okej? Jag fattar! Du blev sårad och så vidare, men jag då? Tror du inte jag mådde dåligt?!"

Hon bara fnös bort min ursäkt med en äcklad min.

"Somliga har val, andra inte"

Var det sista hon sa innan hon vände på klacken och med bestämda rörelser, stegade iväg.

-OLIVIAS PERSPEKTIV-

Jävla vider. Hur fan kunde han? Hur tänker han? Sju dagar kvar Olivia. Sju dagar kvar, sedan slipper du hela den här skithålan med alla idiotelever och idiotlärare.

Jag tog ut min väska ur skåpet och smällde igen dörren efter mig. En vecka till, sedan går jag på en annan skola.

-OGGES PERSPEKTIV-

Jag klampade in i klassrummet. Som vanligt var jag sen och matten hade redan börjat för mer än en kvart sedan. Jag bemötte lärarens utskällning med himlande ögon innan jag gick vidare genom rummet och dunsade ner vid bänken längst bort i klassrummet mellan Emil och Danne. Jag lutade mig tillbaka och vägde på stolen med fötterna vilandes på bänken. Denna gång var det lärarens tur att himla med ögonen, jag flinade roat tillbaka.

"Vad händer ikväll?", frågade jag utan tanke på att sänka rösten.

"Fest hos Tobbe 20.00. Wille fixar spriten, tror jag", suckade Danne med höjda ögonbryn

"Vad var det jag just berättade Oscar?", gnällde Annika.

Jag ryckte på axlarna men besvarade henne med en motfråga "Har du redan glömt det?"

Ett fnissande uppstod i klassrummet och belåtet lutade jag mig bak med armarna bakom nacken som stöd. Hon blängde surt på mig och gav mig en varnande blick innan hon riktade sig mot tavlan igen.

"Innan ni går hem nu så vill jag informera er om att den nya tjejen kommer på måndag så ta hand om henne", sa hon innan lektionen tog slut.

En ny tjej? Menar hon tjej som en flickvänsmaterial aka snygg eller menar hon tjej som tjejerna i klassen?