När jag nästan fick spel.

53 6 0
                                    

Allt var perfekt. Tills min pappa sa att jag skulle åka till nått "halvblods läger"eller nått sånt. Såklart visste JAG INGETING FÖR ATT INGEN BERÄTTAR NÅTT FÖR MIG!!!!

Men jag visste lite för att min bästis Elisabeth var ett halvblod. Poseidons facits. Såklart sa pappa inte vem min mamma var för att jag skulle få reda på det när jag kom dit.

Så jag sprang till Elisabeth. Ja juste jag måste ju presentera mig, Delphine E Jonson. E:et i mitt namn står för Eleny ,det är grekigst eller nått. Mamma valde namn.

Mamma och pappa e gifta men det är hemligt och när du läser det här har du svurit en ed att tro att allt jag skriver e på lossas, bra då kan jag fortsätta att berätta. Jag sprang till Elise (det e det jag kallar Elisabeth), hoppade ner i hennes fönster som alltid är öppet.-Heeeej, sa jag och log mot Elise.

-hej vad är det som gör DIG så glad??-JAG SKA TILL HALVBLODS LÄGRET!!, nästan skrek jag i Elises ansikte. -gå hem och packa då!!, jag hänger med dig jag har redan packat klart.

-sååå vem är din mamma?? -jag vet inte, sa jag men log fortfarande medans vi gick över hennes trädgård.

-Vad menar du "inte vet vem din mamma är"? -Ja, jag vet inte. Men pappa sa att skulle få reda på det när jag är där eller nått sånt.-Okej,sa Elise och kollade ner på sina fötter.

Jag? Halvblod?Où les histoires vivent. Découvrez maintenant