Stockholms gator | Hov1

1

Naomi Rosvall

Har ni någonsin varit på en fest där musiken pumpar mer än ert egna blod i ådrorna? Troligtvis inte. Jag har väl aldrig riktigt varit den typen som gillar att festa men när din bästa kompis Aurora, världens charmigaste tjej, erbjuder dig att följa med på årets fest är det lite svårt att säga nej. Jag bara kände att jag bara måste, för liksom vem vet vad som kan hända?                                    
Mitt liv skulle ju förändras på en natt fast det visste jag såklart inte innan...

Fredag 16:07

"Vad fan har man på sig på en fest egentligen?" frågar jag helt plötsligt väldigt osäkert när vi sitter i korridoren och har världens hetsigaste diskussion. Aurora och Nelly brister ut i världens skratt. Jag har gjort bort mig igen, ovanligt? Svar nej.

"Naomi, du får ha på dig precis vad du vill. Jag lovar att ingen kommer bry sig med tanke på den mängd alkohol ungdomarna häller i sig idag!" svarar Nelly. Med ett osäkert leende till svar reser vi oss upp till klockans tickande ljud. Aurora kastar upp dörrarna ut mot friheten. Det är äntligen fredag. Veckan var tuff, men tillslut kom slutet. Solen lyser som aldrig förr och mitt hopp om sommaren kanske ändå inte var helt hopplöst?

"Jag tänker sticka hem nu så att jag hinner fixa mig ikväll, förfest hos mig klockan 21:00?" frågar Aurora.

"Absolut, see you later babes!" halv skriker Nelly från andra sidan gatan och gör världens skevaste danssteg ut på Stockholms alla gator. Jag ler för mig själv där jag nu går helt ensam påväg mot min lägenhet. Förresten glömde jag berätta att jag bor ensam?                                       
Eller ensam var kanske att ta i men jag är enda barnet och mamma och pappa är aldrig i Sverige längre. Jobbresor hela tiden. Nu kanske du tänker att mitt liv borde suga? Men sanningen är att jag älskar att vara ensam. Jag behöver aldrig oroa mig över något, jag har mig själv.

Klockan går alltid snabbt och plötsligt vart den kvart i nio. Jag bor cirka tio minuter gångavstånd ifrån Aurora men som den tidspessimisten jag är måste jag alltid vara i god tid.             
I klädd ett par ljusblåa slitna boyfriend jeans som jag hittat i en vintage butik, en svart lite för stor sweatshirt, min favorit jeansjacka i en liten grå svart ton som mamma köpte till mig i London och såklart mina favorit sneakers på drar jag mig mot mina vänner. Jag känner mig faktist ganska snygg ändå, för en gångs skull. Det är en ovanligt skön känsla. Vi stannar bara hos Aurora i 15 minuter innan vi drar oss till festen. Väl där framme slår alkohol doften mig som en käftsmäll. Druckit har jag gjort men inte riktigt i liknande sammanhang.

Musiken dånar i öronen och ungdoms rör sig i takt till musiken. Jag gungar fram med min cider i händerna, min första och sista för kvällen. Ikväll är jag inte sugen, till skillnad från mina vänner.

"Jag vill aldrig hem!!!!!" skrattar Nelly förtjust medan hon trycker sig närmar mig i ett misslyckat frösök i att få mig att dansa.

"Någon har visst fått i sig lite för mycket alkohol?" säger en röst jag hört tidigare men som jag inte riktigt kan sätta fingret på.

"LUDWIG?!" skriker Nelly "Vafan gör du här? Ett ord till mamma och jag fucking dödar dig!"

Ludwig Kronstrand, Nellys storebror står bakom mig och en klängig full Nelly och flinar tillsammans med sina kompisar jag aldrig riktigt mött tidigare.

"Hmmm, vi får väl se. Isåfall vill jag ha en gentjänst."

"Din jävla skithög." suckar Nelly. Hon släpper taget om mig och drar iväg med sin bror och två av hans vänner. Kvar står jag och en blond kille jag sätt i skolan men inte riktigt vet vem det är. Förmodligen Ludwigs kompis. Jag tittar upp mot honom och han ler mot mig.                                      
Jag rodnar och tittar ner i marken samtidigt som han drar sig vidare. Inte tänker jag på det mer.

Kvällen rullar på och vid halv tre tiden får jag släpa ut Nelly. Det är tungt, men jag klarar det. I just den stunden kommer Ludwig ut och jag blir lite extra glad. Jag skriker på honom och han och gänget vänder sig om.

"Skulle du mot all förmodan inte ha någon möjlighet att ta med din lilla söta syster hem?" flinar jag mot honom. Han suckar men nickar.

"Jo men det är ju ändå dags att dra sig hemåt." Han och två av hans kompisar hjälps åt att ta med sig Nelly tryggt hem. Jag ler när det går ner längst gatan. Plötsligt tar en hand tag i min handled och jag hoppar till.

"Förlåt, det var verkligen inte meningen att skrämma dig!" skrattar killen inne från festen.

"Du igen!" säger jag och kollar snett på honom.

"Jag föredrar mitt namn men du funkar väl också, hörru du." vi båda skrattar kort och tystnaden bryter ut.

"Fan jag kanske ska presentera mig. Naomi, Naomi Rosvall." gud vad stel jag är..

"Noel Flike heter jag och jag vet vad du heter" säger han och blir helt illröd i ansiktet samtidigt som han tittar ner. Han ångra nog det sista han sa.

"Hur ve.." hinner jag börja innan han avbryter mig.

"Ett, jag är Ludwigs bästavän du är Nellys. Två, vi går på samma gymnasium fast jag är då lite äldre men jag antar att du fattar hur jag vet vem du är då?" jag nickar försiktigt till svar och han ler gulligt.

Jag måste medge att Noel var riktigt söt, men skulle en kille som han verkligen bli intresserad i en tjej som mig. Förmodligen inte.