[ PAUSAD! ]Blue & Luna.

Boring Shade Of Yellow. Part: 11, 12,13 & 14.

Part: 11.

Det är måndag. Jag älskar måndagar, det är början på något nytt. Blue är i skolan men hon håller sig borta från mig av någon anledning. Hon har inte varit sig själv sedan den dagen i mitt rum. Det har gått 24 timmar och 17 minuter samt 8, 9, 10 sekunder och hon är inte sig själv! Det ger mig ännu mer smärta i min kropp att se henne sådan här. Blue står i korridoren med ryggen vänd mot mig medans människor år igenom henne.

Part 12:

Tisdag, erkänn ingen gillar tisdagar.

Jag gillar inte tisdagar, mamma gillar inte tisdagar men tisdagar älskar tisdagar.

Part 13:

Jag drömmer. Det måste jag göra för Blue är glad.

Vi ligger i min säng och tittar upp på de gula stjärnorna i mitt tak som vi klippt ut från papper. De är rätt så missbildade och en av stjärnorna har bara tre kanter. Blue håller i min hand och kollar på mig med sina blåa gnistrade ögon.

Hennes värme sprider sig igenom min hand och ut i hela min kropp.

Jag vill inte vakna.

Men sorgligen nog vet jag att det är en dröm när hon är varm och inget kallt kan kyla ner den hettan som uppstår mellan oss.

Jag vaknar.

Part: 14.

Mackan mamma gjort till mig är bränd.

Väldigt bränd.

Hon slänger bort en kant av osten.

Det är Blues favorit del av osten.

Jag känner ett tomrum i mig. Jag ville verkligen inte vakna ur drömmen som jag varit i hela natten. Mamma ställer ner en kopp kaffe och sätter sig mitt emot mig.

" jag är orolig för dig gumman." Mamma tar min hand.

" Varför?" Hon själv tycker nog att det är uppenbart varför.

" Jag tycker du har bettet dig lite konstigt och jag har pratat med en psykolog och du ska dit idag istället för skolan." Hon håller kvar sin hand på min.

Mamma har ett ansiktsuttryck mellan glad och ledsen, fast hon ser mest bekymrad ut.