~ Nobody loves me ~

Chapter 2 - Liam and the hospital

Jag känner en bultande smärta i näsan och högra armen.

Jag öppnar försiktigt ögonen och minnena återvänder. Min mamma misshandlade mig. Igen.

Jag kastar en blick på klockan som visar 06:38. Jaa, då är det ca 1 timme och 20 minuter tills skolan börjar.

Jag reser mig upp och går mot badrummet för att sminka för alla blåmärken i ansiktet. Näsan och armen låter jag va eftersom jag helt enkelt inte kan göra något åt dom. När det är klart tar jag på mig vita jeans och en grå hoodie utan dragkedja.

Kollar på klockan igen. Denna gången är den 07:30 så jag börjar gå till skolan.

******

''Vi har en ny elev som ska börja i klassen'' Framför klassen står våran lärare tillsammans med en rätt snygg kille, ursäkta menar: HOLY SHIT GURLS HAN ÄR SKIT SNYGG.

''Berätta lite om dig själv'' Ber våran lärare.

''Jaa, jag heter Liam Hastings. Heter Cameron i mellannamn. Jag har precis flyttat hit från USA men är härifrån Sverige, det är därför jag kan svenska. Jag har inga syskon och mina föräldrar är skilda. Mamma bor kvar i Washington DC. Jag ser fram emot att lära känna er. Hoppas ni ser fram emot att lära känna mig med'' Han tystnar.

''Jaha Liam, du kan sitta antingen i jämte Elin eller Evelyn.'' Säger våran lärare, Hasse, glatt

Ahap, kommer få fortsätta sitta själv eftersom han antagligen kommer vilja sitta med Elin.

''Vem är vem?'' Undrar Liam

''Jag är Elin'' Säger Elin och kollar flörtigt på honom.

Ahhh, hon flörtar med allt och alla men hon har redan en pojkvän som är modell! Sebastian Olzanski. (Vet att han inte är modell och att han inte bor Sverige

men det gör han nu, här i min bok)

''Och du är antagligen Evelyn eftersom platsen i jämte dig är tom? Säger Liam och kollar på mig.

Jag nickar sakta.

''Jag sitter med Evelyn om det är okej'' Säger han och kollar frågande på Hasse.

Elin kollar surt på mig.

''Ehhh, kanske det, eller, nej jag menar visst, såklart, om du vill alltså'' Stammar jag.

''Jaa, jättegärna!'' Liam ler ett jättefint leende mot mig.

Elin bitchblickar mig och ser ännu surare ut.

Lektionen fortsätter och är snart slut. bara 1 minut kvar.

''Seså, vi slutar nu. Plocka ihop era grejer och ut här ifrån'' Säger våran lärare och schasar ut oss.

Eftersom lektionen var lång, 3 timmar, så har vi lunch nu.

Jag struntar att äta, eftersom jag är för fet, och sätter mig på en bänk i korridoren.

''Din lilla, nej din feta, bitch! Låt Liam vara. Han är min'' Säger Elin och går förbi mig.

Jag sitter ensam på bänken i kanske en halvtimma innan det kommer någon och sätter sig en bit ifrån mig.

''Hej'' Jag kollar upp och möter en leende Liam.

Den killen ler verkligen jämt.

''Hej'' Jag ler försiktigt mot honom.

Han kollar på mig och rynkar på pannan.

''Vad har du gjort? Din näsa ser helt knäckt ut och fin arm är vinklad åt fel håll! Han kollar oroligt på mig.