En Droppe Blod

Döden

Den lilla förhörssalen var tyst. Det satt en ung kvinnan vid den ena kortsidan av träbordet. På andra sidan träbordet fanns en tom stol som snart skulle bli upptagen. Kvinnan blev hela tiden iakttagen. Ena väggen var glasad med pansarglas och på andra sidan glaset satt en smal man med en rykande starbucks-mugg i handen. Dörren till salen öppnades och en kvinna i tidig tjugoårsålder iklädd polisuniform gick bestämt in i salen, tröck ner en röd knapp på den uppställda filmkameran och slog sig ned på den tomma stolen. Polisen lade upp en mapp med papper på bordet. "Hej, jag är Mira Guvå, utredare för mordet på Astrid Molander Hammar", polisen öppnade mappen och tog upp det första pappret, "och du är Theresa Hammar, mamma till Astrid. Stämmer det?" Den unga kvinnan tittade upp på polisen och nickade långsamt. Hennes ögon var fyllda med tårar. "Jag kommer att ställa lite frågor angående mordet på din dotter. Försök att svara ärligt och så sakligt som möjligt." Den unga kvinnan nickade. "När såg du din dotter senast?" frågade polisen. Kvinnans röst var sorgsen och uppgiven, "Igår kväll, när hon gick och lade sig. Jag stoppade om henne och kysste henne godnatt." Ett par tårar vällde ned för hennes rosiga kinder. Polisen sträckte henne lådan med näsdukar. "Ungefär vilken tid var det här?" frågade hon. Kvinna torkade sina ögon innan hon svarade "det måste ha varit tio över åtta ungefär." Den unga polisen funderade en stund innan hon ställde nästa fråga, "var du ensam med Astrid under kvällen och natten?" Theresa förklarade att hennes barndomsvän Annica hade besökt dem samma kväll men hade åkt hem efter middagen vid sjutiden. "Hörde du någon annan komma in eller gå från huset?" Theresa blundade. Hon ville svara nej. Hon ville svara nej jag hörde ingen, ingen kom, ingen gick, ingen mördade Astrid. Hon nickade. Hon berättade att klockan var halv två på natten. Hon hörde någon komma in genom den låsta ytterdörren. Hon berättade hur hon legat i sin säng, förstelnad. Hon vågade knappt andas. Sedan lämnade människan huset. Dörren hade han stängt efter sig. Theresa förklarade att hon hade sprungit till Astrids rum och rev upp dörren. I den lilla sängen, under det tjocka täcket, där låg hon. Astrid. Det var inte förens på morgonen Theresa hade upptäckt att Astrid inte alls var hemma. "Jag drog bort täcket och..." hon stannade. Tog ytterligare en servett från paketet på bordet. "Kuddar. Det var mig allt en listig inbrottstjuv och mördare", klargjorde Polisen som sedan ställde ytterligare en fråga, "har du någon aning om vem som skulle ha brutit sig in, mördat Astrid och lagt upp hennes kropp på vinden?" Theresa ryckte hopplöst på axlarna. Polisen avslutade förhöret och stängde av kameran som hade iakttagit dem.