Kärleksbrev till honom

kapitel ett

*Ludwigs perspektiv*

"Jag åker hem till Noel" ropar jag till min mamma innan jag tar mina nycklar och går ut genom dörren och fortsätter till busshållplatsen påväg till Noel. Noel och jag har varit bästa vänner sedan grundskolan då vi båda gick på Kulturama men ingen av oss var särklist intresserade av skolan och det var så vi fann varandra.

Ludwig 14:27
Jag är på väg!

Nolle❤️ 14:32
Vad bra, längtar efter dig❣️

***

"Tjo bror" säger jag och vi kör vårt formella handlsag.
"Tja tja" svarade Noel.
"Så vad var det du ville berätta?" Frågar jag samtidigt som vi går igenom hans ljusgröna hall och in till hans stora, vita vardagsrum. Noel sätter sig i en grå fotölj medan jag sätter mig och gosar med hans hund Frasse på golvet. Noel börjar genast berätta om hans mardröm där han hade ett ansikte som knä. "Det kändes verkligen så jävla äkta, men jag visste att det bara var en dröm eftersom mina händer såg onormala ut och det gör ens händer när man drömmer." Jag skrattar lite lätt åt honom och ubtriser "vem fan kan ens sådan här fakta" och Noel tittar förbryllat på mig samtidigt som han pekar på sig själv och utbrister "jag? Obviously"

***
Efter några timmar med Noel och hans hund drog jag hem till mig för att duscha och byta om för ikväll. Vi skulle ut och festa. Jag duschade snabbt av mig och bytte om till nya kläder. Jag satte på mig ett par röda jeans och en långärmad blå champion tröja. Borstade tänderna fort och gurglade lite munskölj. Sen plingade telefonen till.

Nolle❤️ 21:35
Är du redo?

Ludwig 21:36
Ja bror ska bara sätta på mig skorna, möts vi på Östermalmstorg?

Nolle❤️ 21:36
See you there✨

Jag satte på mig skorna och en brun läder jacka med fårull innuti eftersom det började bli kallt ute, tog nycklarna och låste dörren.