GP ponnyn

Varför just jag?

Jag kliver ur bilen och tittar på det lilla röda huset med vita knutar. Längst med kanten slingrar sig rabatter med tulpaner, prästkragar och andra blommar. Bakom huset ligger det lilla stallet. Det har samma färg som huset och utanför breder en stor hage ut sig. Den är tom...

Jag suckar och går in i huset. Golvet knarrar lite när jag går över det och in på mitt rum. Jag trivs i mitt rum och spenderar den mästa tiden här.

Rummet är fyrkantigt med vita väggar, himmelsäng, ett skrivbord och en garderob. På ena väggen hänger 3 rosetter som jag har vunnit med ponnyer på ridskolan.

Jag startar datorn och surfar runt tills klockan är 23.00. Då går jag och lägger mig i min säng. Jag kryper ner under mitt täcke och somnar.

***EN MÅNAD SENARE***

Skolklockan ringer och jag tar upp mina böcker i famnen. Alla eleverna rusar ut ur klassrummet men jag väntar en aning innan jag går för att inte bli omkull knuffad. Jag går ut i korridoren, bara någon minut senare och det är nästan helt tomt på elever.

''Skönt'' tänker jag medan jag lägger in mina böcker i mitt skåp.

- Men tjenare Becka! Hör jag en skrovlig röst säga bakom mig.

Jag vänder mig sakta om. Där står Jonathan, eller ''Jonte'' som han kallas, skolans buse.

Jag suckar, varför just nu?

Han puttar till mig så jag landar på baken på korridorgolvet. Det gör väldigt ont.

- Vad fasen för du?! Skriker jag och ställer mig upp. Jag går fram till honom och ger honom ett slag med handflatan i ansiktet.

Han kvider till och tittar sedan på mig med arg blick. Jag springer iväg, bort till busshållplatsen där jag precis ser min buss åka iväg.

- Arrrrrggghh, morrar jag för mig själv.

'''Ring Ring'' låter det i fickan.

Jag tar upp mobilen och svarar.

- Hej det är mamma, är du på bussen än? Hör jag mamma säga i telefonen.

- Nää, jag missade den... mumlar jag snopet.

- Jag kommer och hämtar upp dig vid skolan, vi måste göra en sak! Säger hon innan hon lägger på.

Vad har hon hittat på nu då?...

10 minuter senare står mamma på parkeringen. Jag hoppar in i baksätet och sätter fast mig. Bredvid står en kasse ridkläder samt min väst och hjälm.

- Du får byta om när vi är framme, vi har bråttom! Säger hon och kör iväg från parkeringen.

- Vart ska vi? Säger jag surt.

- Det får du se! Säger mamma och flinar åt mig i backspegeln.

Bilen rullar fram på vägen och tillslut kommer vi fram till ett hus. Runt huset går det lösa getter.

Hoppas ni gillade kapitlet så kommer det ett nytt snart!❤️