vilken tid hämtar du mig?

376 11 8
                                    


(Marcus POV)
-....Så där är det som hänt. Jag vet att det är vrickat men jag kände att jag behövde göra det...
-Men Melanie, fanns det verkligen inte något annat bättre sett att göra det på än att fejka döden? Jag menar Martinus ligger där hemma och stirrar tomt på väggen. Vi har försökt att få han att gå till skolan men han vägrar svara.
-Jag vet inte.....
-Snälla får jag säga att du lever??
-NEJ!
-Melanie
-Nej
-Melanie jo
-Nej!
-Jo
-NEJ
-MELANIE HAN FÖRTJÄNAR ATT VETA
-JAG VET ATT HAN FÖRTJÄNAR DET MEN JAG KLARAR INTE AV DET, OK?
-NEJ INTE OK, HEJDÅ MELANIE
-Nej Marcus snälla
Var det sista jag hörde innan jag hade gått ut och stängt dörren.

(Melanies POV)
Jag satte mig ner hopplöst med ryggen mot dörren och benen var uppe vid hakan.
Jag såg hur min mobil låstes upp och långsamt tog jag den, jag såg att jag hade fått ett sms från mamma.

Mamma...

Mamma...
Älskling, vill du så kan jag få ur dig ur Sjukhuset imorgon och då kan vi leva tillsammans❤️ jag vet att det kanske blir svårt men tänk på det

Jag
Vart kommer vi bo isåfall?

Mamma...
Jag vill inte att du ska flytta ifrån så jag har hittat ett väldigt fint hus i trofors som jag köpt. Det kommer bara vara du och jag som bor där då Jan inte ville flytta från Oslo..

Jag
Okej, vilken tid hämtar du mig?

Mamma...
10, puss❤️

_____
Ointressant kapitel, kanske publicerar ett till sen :)

Bad habits ✔Where stories live. Discover now