Lantis girl

3

Jag vaknar i panik och stor gråter, anledningen till varför är dock oklar. Jag kollar klockan på mobilen, 00.20.

Vänta jag gick ju å la mig 23.30! Jag måste ju nyss ha somnat.
Jag andas fortfarande snabbt å häftigt efter den panikattack som jag förmodar att jag vaknat utav.

Jag drar på mig mina slutna mjukis byxor och min mysiga Leksands munktröja, hoppar i mina tofflor och går ut genom dörren å ner mot porten.

Jag sätter mig på en gunga i den lekpark som är placerad nån minut från lägenhets huset. Oklara tårar rinner ner längst mina kinder och jag sätter i min lurar i öronen innan jag slår på musik.

Låten "Listen to Your heart" med Roxette kommer på och mängden tårar bara ökar.
Jag går in på Snapchat och ser då i frontkameran mitt slita ansikte med rödsprängda ögon.

Jag vänder på kameran och svarar på de få snaps som jag fått. Bara sekunder senare känner jag hur mobilen börjar vibrera och Emils namn täcker skärmen.

-

E-"va fan gör du ute helt själv mitt i natten?" Frågar han oroligt.
M-"jag bahöver luft bara" snyftar jag tyst.
E-"gråter du Maria?"
M-"nej" ljuger jag och hoppas på att han köper det.
E-"du ljuger, jag hör ju att du gråter! Vart är du någonstans?"
M-"parken" svarar jag nästan ohörbart.
E-"stanna där, kommer om 2 min" säger han innan han slänger på luren.

-

Jag kollar ut i det becksvarta mörkret och kan snart skymta en lång och muskulös gestalt.
Han småjoggar fram till mig och ställer sig framför mig på knä.

"Maria, vad gör du här ut helt själv, mitt i natten?" Frågar han oroligt, men ändå lugnande.

"Behövde luft bara, var så varmt i min lägenhet"

"Är du säker på det, varför är dina ögon rödsprängda isf?" Frågar han och tar ett grepp om min ena hand.

"för att jag fick en panikattack och då kom de lite tårar bara"

"Okej, men du! Du måste in å sova nu! Om 6 timmar ska du upp till skolan." Säger han och drar upp mig i en lång kram. När vi drar ifrån håller han fortfarande kvar min hand och drar med mig mot lägenhetshuset igen.

Vi går upp för de tre trapporna och ställer oss utanför min dörr, jag tar upp min nyckel och låser upp. Jag går in och ska just stängs och säga hejdå när jag märker att han oxå står innanför dörren.

"Jag stannar här och ser till att du somnar!" Säger han enkelt.

"Visst" säger jag bara då jag inte ens orkar diskutera.

Jag drar av mig mina mjukis byxor och tar av munktröjan så att jag ändas har kvar min slappa t-shirt, som jag dock behåller på när jag kryper ner under täcket.

Emil står fortfarande kvar i hallen och kollar koncentrerat på mig.

"Ska du bara stå där och stirra på mig hela natten eller?" Frågar jag fundersamt.

"Jag tänker då inte gå härifrån förens du vaknar igen vid 7" säger han bestämt.

"Men om du nu ska va kvar här hela natten kan du väll iaf lägga dig här? Inte stå där som ett Freak, lovar att du kommer märka om jag skulle få en panikattack även om du inte står där å stirrar!"

"Om du säger det så" säger han enkelt och drar av sig sin töja och byxor snabbt innan han går mot sängen. Hän lägger sig bredvid mig och hans varma kropp som lätt nuddar min kalla kropp får mig att rysa.