Oops! This image does not follow our content guidelines. To continue publishing, please remove it or upload a different image.
Nadia 08:30 30 januari 2018 "33" stod det på den vita dörren som tillhörde dig, jag öppnade hastigt dörren och skrek rakt ut men slutade skrika när jag såg att det inte va du som va där inne utan en städerska som bäddade sängen. Paniken spreds i min kropp och svett rann ner från min panna när jag letade efter din psykolog, efter 2 jobbiga minuter så såg jag henne stå och prata med nån och en lättnad spreds i min kropp och hon fick snabbt syn på mig. "Nemen hej nadia nått på tok?" Sa hon glatt "v-art är Marcus" svarade jag i panik som fick hennes leende att försvinna på 1 sekund "'men lilla gumman han har åkt tillbaka till sin foster familj" sa hon och la sin hand på min axel. "Nej nej nej!" Sa jag i panik och nu rann tårarna också "han kan bara inte lämna mig här" skrek jag igen och sprang därifrån, Fan Marcus.
