Pretty Little Darling

Del 3- Rosor är röda

Jag suckade och gäspade stort. Klockan var 9.00 och jag var nyvaken. Håret stod åt alla håll och jag hade på mig ett par spets trosor och en spets bh, så här gick jag, i min lilla lägenhet, eftersom jag inte bodde med nån så spelade inte det sån stor roll.

DING DONG

Någon ringde på dörrklockan och jag kände att det var helt fel tillfälle med tanke på hur jag såg ut. Jag gick fram till dörren o öppnade upp den lite så jag kunde kolla ut. Där stod några glada ansikten.

"Hej, försökte ringa, tänkte om du ville följa med till studion?" sa Felix med den där mjuka rösten. Shiiit jag var ju inte ens påklädd.

"Eh visst.. hehe. Jag ska bara sätta på mig lite kläder, vänta här!" sa jag. Jag lät dörren stå på glänt. Eftersom det var varmt ute tog jag ett par slitna jeans och en vit lite slapp tröja som jag kavlade upp ärmarna på. Sen borstade jag igenom mitt hår o lät det va. Tog lite mascara, folk brukade antyda att jag har ganska bra hy så behövde inte så mycket heller.

"Sådäär!" sa jag och kom utskuttande! Felix log, som vanligt.

"Tja tja, Jag är då Omar. Här är Ogge som du redan träffat o där är Oscar!" sa Omar o gav mig en kram. Oscar gav mig en blyg blick. Han var faktiskt sötare i verkligheten än på kort, han hade så livliga ögon, dom skimmrade. Jag råkade rodna till o kollade ner. Felix tog min hand o vi började gå. Under resan till studion var nog Oscar den som prata minst, och Felix, han satt mest o höll i min hand. Oscar verkade ledsen.

"Hur Är det Oscar?" sa jag bekymrat. Oscar kollade på mig med en deppig blick,

"Nej det är bra!"

På tunnelbanan kom de fram några tjejer, alla yngre än mig, dom tog lite kort, kramades o sa sen hejdå.

~En stund senare~

Det kryllade av tjejer utanför studion, många skrek, några grät. Jag kollade på Felix. Han såg bekymrad ut, men det kunde jag förstå, det var ju så många som ville träffas kramas o ta kort, men dom räckte inte till. Några fick gå hem, utan kramar, utan. bilder.

"Tjena, kom in nu boys, vi börjar om 4!" säger en bekant röst, i öppningen står Kat.

"Vi kommeeeer! " sa killarna i kör.

Vi sprang in i Studion o den pryddes av en fin spegelvägg. Jag gav Felix en stor kram innan han började öva. Dom klarade dom mesta movesen väldigt bra. Telefonen var min närmsta roliga pryl. Jag öppnade Instagram och märkte att jag hade fått några nya följare, hah, redan. Jag gillade några the fooo fanbilder på Instagram och efter en minut fick jag en tagg.

"OMG OMG OMG @linnjuvelahlstrom GILLADE MITT FOTO TACK TACK TACK!! KAN DU HÄLSA FELIX SNÄLLAAA?! ❤️ ~ Nicolina "

Jag blev lite förvånad att folk redan hypade och att jag redan var lite känd för att jag kände killarna. Men jag gav en kommentar tillbaka för att inte vara en sån där som blir dryg när dom blir lite "kända".

"@fooostolemyheart varsågod fina du:) kan hälsa honom från dig, ha det bra, kram!❤️"

"Jag kommer snart!" Viskade jag till daff som stod en bit ifrån mig, han nickade o öppnade dörren år mig. Jag ville vara lite ifred kände jag, typ gå och köpa en dricka och ja. Jag öppnade dörren o folk stirrade på mig.

"Eh man får inte gå in vilket du måste ha gjort!" Sa en brunhårig 14 årig tjej, hon hade målat en kattnos i ansiktet, hon hade en tajt kort kort linne som slutade vid brösten och ett par små shorts. Kat kom ut och räddade mig.

"hon är med oss! " sa Kat o log mot mig. Jag gav henne en nick.

"Tack kat!" Sa jag.

Tjejen bara kollade på mig förvånat, som om hon inte visste vart hon skulle ta vägen.

"Eh... Förlåt mig..." Sa hon tyst och blickade ner i marken. Jag log mot henne för att visa att jag inte var arg eller nåt. Sen gick jag till närmaste "place", det var alltså wayne's coffee. Jag gick fram till kassan och beställde en chai latte och en kanelbulle och betalade. Jag fick min latte och min bulle och satte mig i en av deras soffor. Telefonen drog jag upp ur fickan och tänkte instagramma lite. Tog kort på mitt fika och skrev en liten text.

"Fikar lite🍪☕️ i väntan på bästa killarna @thefooomusic ska bli klara! Saknar er!"

Jag postar inlägget och njuter för mig själv. En tjej i min ålder går in genom dörren och kollar stort på mig, hon har långt blondt rakt hår och stora gröna nervösa ögon. Hon bär en fin liten svart topp och ett par slitna shorts.

"omg hej... Det är du som är Linn vah?" Sa hon när hon kom fram till mig.

"haha jadå! Du kan sätta dig om du vill"

"Jag såg att du var här på Instagram, det är jag som är Nicolina från Instagram!"

"Jahaa det är du! Hej vad kul att du ville komma fram till mig!"

"Jag är här ensam... Så.. Jag undrar om jag skulle kunna få vara med dig? Om det inte gör något! Det är inte för att du känner killarna eller nåt sånt, skulle aldrig utnyttja någon så, men du verkar så snäll!" Hon kollade på mig nervöst och log.

"Men såklart du får, du behöver inte förklara dig! Vill du ha något? Jag bjuder!"

"Nej nej det behövs inte, jag klarar mig!" Sa hon och kollade tacksamt på mig. Det är något som gjorde att jag kände mig väldigt lugn med henne. Hon verkar som en så snäll person och pålitligt.

~Felix Perspektiv~

Linn var inte kvar i rummet. Det gjorde mig lite ledsen, men men, jag kan inte tvinga nån o se på ett o samma dansnummer hela dagen. Oscar. Han behövdes pigga upp lite.

"Oscar bro, hur gåre?" Sa jag glatt.

"Ah de går bra bruh! Tänkte om vi kunde ha en grabb kväll? Gänget?" Sa Oscar.

"såklart haha, ställer alltid upp för mina grabbz, men du.. Kan inte Linn få följa med? ASSO hon är så underbar... Jag har aldrig träffat någon som är som hon.. Hon är bara.. Perfekt." Svarade jag drömmande.

"Hah... Visst.. Eh jag måste bara gå på toa!" , Oscar lät lite bekymrad, men han måste berätta om något är fel om det är det.

"Oscar.. Är det helt ok?"

"Jadå..." Sa Oscar och drog ut i "hallen"

~Oscar's perspektiv~

Kan man verkligen tycka om någon så mycket som man precis träffat? Nu pratar jag inte om Felix, utan om mig. Linn är den mest vackraste tjejen jag har träffat, men det är väl ingen chans för mig? Felix verkar ju ha paxat henne.. Jag öppnade toalett dörren, i spegeln kunde jag se en glad kille som inte brydde sig så värst, men innerst inne gjorde det ont varje gång jag såg dom hålla hand, eller tillochmed prata med henne.