Hatad (The Fooo fanfiction)

Kapitel 9

Jag tänkte börja med typ "förra kapitlet" grejen om det är okej?

Förra kapitlet:

Efter tre lektioner klarade jag inte av att se Cassandra, så jag stack hem.

Jag satt där en lång stund, halvt intryckt i en buske för att ingen skulle se mig.

"Varför sitter du i en buske?" ropade någon längre bort.

"Varför hittade Ida dig i en buske?"

"Jo när jag kom hem såg jag att mitt fönster var öppet, sen såg jag precis hur något ramlade ut ur det, så jag gick och kollade, och då såg jag att min mobil låg i busken nedanför fönstret."

Ida höjde sina ögonbryn och kollade på mig.

Jag ignorerade henne och gick in.

När jag kom in fixade jag en macka till mig, och år snabbt upp den. Jag kom på att jag inte hade ätit någon lunch.

När mamma kom in några minuter senare hade hon ett spänt, ganska surt ansiktsuttryck.

"Ida sa att du inte var i skolan idag, är det sant?" så hon övertydligt och kollade på mig.

"Nej, jag vet i skolan hela dagen" Hur ska jag ta mig ur det här?

"Okej..." mamma kollade lite misstänksamt på mig, men sa inget mer.  

Jag gick upp på mitt rum, satte på datorn och gick in på youtube. Killarnas musik piggar alltid upp mig, så jag satte på All over the world, som de spelade in i USA och la ut för några veckor sen. Den är väldigt bra. Jag satt och lyssnade på den, och några andra låtar en stund.

Det blev tillslut kväll, jag gick och la mig i sängen, kollade på mobilen lite, skrev godnatt till killarna, sen sov jag. 

Någon knackade på fönsterrutan, och jag såg en mörk figur stå utanför. Jag satt helt svettig intryckt i hörnet av min säng och kunde inte göra något. Figuren pekade på sidan av fönstret där "handtaget" var . (Om det heter så) Jag tänker definitivt inte öppna! Helt plötsligt dök en till figur upp bredvid den första. Den hade något i handen. Kanske en pistol eller en sten att förstöra rutan med! Helt plötsligt tändes en mobil, och ett ljust sken lyste upp den ena personens ansikte, då ramlade jag ner i sängen och skrattade. De två människorna utanför mitt fönster, råkade vara Felix och Omar, som tycker det är väldigt nödvändigt att komma hit mitt i natten och skrämma livet ur mig.

"Vad" sa jag så surt jag kunde när jag öppnade fönstret.

"Jo... eh, Felix familj kastade ut oss för att vi lät för mycket" började Omar

"Så, eh, kan vi få sova här?"  fortsatte Felix.

"Okej då" sa jag kort och surt när jag lät dem klättra in genom fönstret.

 I'm back bitches!!

Jag veeeeet att jag inte har uppdaterat här på 3 år. Jag har inte haft något att skriva, och jag har inte varit inne på wattpad under den tiden heller. Men nu är jag tillbakaaaaaa

Inte jättelångt kapitel men något iallafall