Hatad (The Fooo fanfiction)

Kapitel 7

Och nu försvann allting när jag hade skrivit klart

Cassandra sa ingenting, hon gick bara rakt in. Jag försökte få henne att säga något, men gav upp ganska snart. Är det något jag vet om henne, är det att hon är sjukt envis. Om hon inte vill säga något, gör hon inte det.

Cassa gick rakt upp för trappen utan att säga något. Själv sprang jag efter. När hon hörde att jag sprang, sprang hon också. Hon sprang in på mitt rum,  sen hörde jag ett brak innan jag kom in till mitt rum. När jag kollade in i mitt rum hade Cassa vält min bokhylla, och hon försökte välta mitt skrivbord, fast det gick inte så bra.  "Vad gör du!?" skrek jag och sprang mot henne. Inget svar. "Cassandra!?" Jag tog tag i henne, och drog ut henne ur mitt rum, ner för trappen och ut. Sen sprang jag upp och ringde.

(J= Jenny O=Oscar)

O: "Hej"

J:"Kan du prata med Cassandra?"

O:"Vadåra?"

J:"Jo, hon kom hit och drog ner min bokhylla utan att säga något"

O:"Inte nu men sen, vill du ha hjälp med bokhyllan?"

J:"Nej,men tack hej då"Sa jag bara och la på. Sen kom jag på att det kanske inte var så smart. Cassandra har ju ljugit för honom innan.

När någon öppnade dörren senare, blev jag väldigt spänd. Bara det inte är Cassandra. När den så kallade Cassandra ropade

"Hej jag är hemma nu!" med mammas röst blev jag gladare och sprang ner.

"Hej"

"Har Cassandra gått hem?" frågade hon.

"Nej hon stack" sa jag kallt. "Sen kom hon tillbaka och välte min bokhylla"

"Men oj, var det meningen?"

"Jepp, hon bara gick in utan att sägs något"

"Ska jag ringa till hennes föräldrar?"

"Jag är inte sju år längre mamma, vi klarar det själva"

"Vilka v.." han mamma bara säga innan Felix kom indundrandes utan att ens knacka på dörren

"Oscar sa att något hade hänt vad är de...?" sa han innan han såg att jag inte var ensam.

"Vem är du och vad gör du i mitt hus? " frågade mamma kallt.

"Mamma, det här är Felix, min kompis,  Felix, det här är min mamma" flög ut ur min mun.

"Ville du något?"frågade mamma, mycket snällare den här gången.

"Jag ville prata med Jenny" sa Felix lite nervöst innan han gick till mig, som gick upp för trappen framför honom.

"Oj... " var det enda han fick fram när han säg mitt rum. Det har aldrig varit så stort, och det är inte så mycket plats kvar när man har en säng, skrivbord,  garderober och en bokhylla. Nu när bokhyllan ligger på golvet kan man knappt gå här.

Jag satte mig och kollade rakt upp i taket. Först nu insåg jag att min bästa vän inte gillar mig.

"Hatar hon mig?" frågade jag Felix.

"Nej det gör hon inte"

"Hur vet du det?"

Jag såg nu att det är över 200 personer som läser denna O.o
Det trodde jag aldrig 
I alla fall jag har inte lagt ut på länge (igen) men nu skriver flera kapitel som jag kan lägga ut.