När jag kommit ut från toaletten stod Noel där. När han frågade vad som hade hänt rann några tårar ner för min kind och han kramade om mig. Jag kände mig trygg i Noels sällskap och det var nog anledningen till att jag inte ville berätta om mitt förflutna, många av mina gamla vänner hade lämnat mig efter att jag berättat. Jag ville inte att de skulle hända med Noel. När han upprepade sin fråga tog jag mig ur hans grepp och gick mot klassrummet. Han stod kvar där, helt ovetande.
Jag var för engångsskull tidig till klassrummet och kunde få välja vart jag skulle sitta, jag satte mig bredvid en tjej som verkade vara ganska blyg. När jag satte mig ned började vi snacka.
"Vad har hänt?" Emilia som tjejen hette tittade sorgset på mig.
"Lång historia" Jag skrattade lite, mest för att dölja hur ledsen jag var. Mats kom in i klassrummet och klappade lite med händerna för att alla skulle komma i ordning.
"Vi ska fortsätta med grupparbetena så sätt er i era par"
vi skulle ha so och jag var tvungen att jobba med Noel, för stunden ville jag bara undvika honom. Noel viftade lite med handen för att säga att jag skulle komma. När vi satt oss försökte jag komma igång med uppgifterna och undvika att han skulle fråga.
"Berätta, vad är det som har hänt?" Han kollade lidande på mig.
"Bryr du dig verkligen?" Mina ord kom ut lite hårdare än vad jag egentligen menade.
"Ja såklart jag bryr mig, varför kan du berätta för Dante men inte för mig?"
"För att jag inte bryr mig vad Dante tycker om mig!"
Noel blev tyst, han visste nog inte vad han skulle säga. Han öppnade munnen för att säga något men ångrade sig och tog min hand istället.
"Cassandra, jag bryr mig om dig och vill att du ska må bra. Min bild av dig kommer inte försvinna bara för att du berättar"
"Jag lovar att du någon gång kommer få veta om mitt förflutna men inte än"
"Förflutna, är det de de handlar om?"
Fan jag för sa mig.
Noels perspektiv
Jag fattade på Cassandra att hon inte vill berätta och även om jag var nyfiken lät jag det va resten av lektionen. När lektionen var slut ringde jag till Dante, jag tänkte att han kanske kunde berätta för mig. Jag hade sagt till Cassandra att min bild av henne inte skulle försvinna om hon berättade, men om hon typ var mördare då? då skulle min bild verkligen ändras. Men om det var så skulle Dante nog ha berättat, för att skydda oss.
"Aa, hej Noel"
"Tja, kan du berätta nu eller?" Det var tyst i luren ett tag och jag fattade att han tänkte.
"Du får prata med henne" Sedan la han på.
Cassandras perspektiv
Skolan flöt på och de hade gått några veckor sedan starten, jag hade gått till min psykolog några gånger och jag kände att jag började må bra efter alla omständigheter. Jag och Emilia hade börjat hänga rätt mycket men jag hade inte berättat för henne om allt i Göteborg, jag skulle nog kunna kalla henne för min bästa kompis. Noel hade inte frågat så mycket mer heller men jag visste att han fortfarande ville veta. Jag och Emilia brukar ofta hänga med Noel och deras gäng. Dante och jag tog bussen tillsammans på mornarna och om jag råkar somna väcker han mig alltid; )
"Så nästa vecka på Torsdag ska ni till badhuset, ni ska lära er livräddning och även få bada fritt. Se till att berätta för era föräldrar så de vet om det" idrottsläraren gick runt och delade ut papper till alla där det stod info om torsdagen. Först var jag väldigt glad över att klassen skulle göra något ihop och då inte i klassrummet. Sedan slog det mig att jag skulle vara tvungen att visa mig i bikini för alla, inte för att jag har problem med min kropp men på bröstet har jag ett stort ärr, som jag inte glädjer mig att visa för alla. Ärret är från en glasflaska.
"Fett kul ju" Noel var väldigt glad när vi var på väg mot matsalen.
"Mmm" ja försökte hitta på en lösning så att jag slapp men det var väl tillräckligt med att jag alltid skolkade från idrotten. Idrottsläraren hade snackat med mig många gånger och hon skulle fatta att jag missat badhuset med flit.
Noel sa nåt roligt och jag började gapskratta, jag stannade upp och lutade mig fram med armarna om magen. Jag insåg att min urringning var ganska stor och att Noel som stod framför mig antagligen sett det också, han log bara.
Utan dig var jag inget men är allting idag
Jag vet inte riktigt om jag ska fortsätta på denhär boken då mina ideer är slut :( skriv gärna vad ni tycker
YOU ARE READING
Lova att älska mig- Noel flike
Fanfiction"Världen är för liten för du är värd galaxer<3"
