Från andra sidan

Internatskola?!

-Mollie, gumman, kan du komma ner hit lite? Ropar mamma från nedervåningen.

-Men åååhhhhh, vrålar jag för att visa att jag inte bryr mig.

-Kom ner hit nu! Ropar mamma igen med bestämd röst

Pungt slut..

Jag reser mig från sängen och går långsamt ner för den branta trappan.

-Vad? Frågar jag och höjer ena ögonbrynet.

-Jag tänker gå rakt på sak, börjar hon. Jag och din pappa.. Har bestämt oss för att.. Skicka dig till internatskola..

"Va" tänker jag innan jag rusar upp på mitt rum med tårar forsandes ner för kinden, aldrig i livet att jag går på någon jävla internatskola, aldrig i livet.

-Mollie, öppna dörren är du snäll så att vi kan prata om det, säger mamma med sin snälla mamma-röst. Funkar inte..

(Spolar till nästa dag)

Så nu är det bestämt, Mollie Älvdahl åker på internat skola i Åhus.. Kul.. Inte.

Det dröjer inte länge innan jag hör bussens vrålande motor närma sig den lilla busshållplatsen. När jag kliver på bussen ser jag till min förvåning att bussen är proppfull med barn och ungdomar i ungefär min ålder.

-Du kan sitta här om du vill! Säger en tjej och ler mot mig.

-Tack så mycket, säger jag och ler tillbaks.

Under bussresan sitter jag och Emelie som hon heter och pratar. Vi lär känna varandra ganska bra och vi ska tydligen till samma plats, Åhus internatskola.

{ 3 timmar senare...}

Äntligen framme.. Alla rusar ut ur bussen och springer sedan fram till skolan där en man i 40-50 års åldern kliver ut.

-Välkomna, elever! Börjar han och ler stolt mot oss, är det bara jag eller är det ett falskt leende? Jo, jag vet minsann hur ett falskt leende ser ut. Han döljer något, men vad?