Felix & Viola

81 0 0
                                    

Jag visste inte riktigt vad han hette, men han var så himla snygg. Jag kunde inte släppa min ögon från honom under hela kvällen. Jag var på ett disco och alla var verkligen där. Men just han hade jag aldrig sett förut, han var annorlunda från alla andra killar. Alla killar från där jag kommer ifrån är tråkiga och riktigt töntiga. Men han verkade cool och annorlunda, skulle jag våga gå fram och fråga om han ville dansa?
Just när jag hade nått fram till honom började en lugn låt att spelas.

- Vill du dansa? hörde jag någon fråga och när jag kollade upp så var det den mystiska killen som frågade.
- Visst, svarade jag och la armarna runt hans hals och han la sina händer på min midja.

Vi dansade ensam nästan hela kväll, det var helt underbart. Han hette Felix Sandman och var verkligen super mysig och trevlig att hänga med. Det tråkiga vara att klockan började bli mycket men jag ville verkligen inte skiljas från honom. Disco var slut så vi hade gjort ut och stog nu där utanför lokalen vi just varit inne i. Jag had bara en tunn cardigan på mig och började verkligen frysa. Han såg det och la över sin jacka över mina axlar. Efter det stog vi bara där en stund och kollade på varandra, jag kunde se med hans blick att han var påväg att säga något. Det blev nästan en liten awkward tystnad. Så jag avbröt den.

- Jag har verkligen haft jättetrevligt ikväll, sa jag och rodnade.

- Ja det har verkligen varit en underbar kväll, skulle gärna träffa dig igen, sa han och blinkade med ena ögat.

- Men kan jag inte ta ditt nummer så kanske vi kan ta en kaffe eller något?, frågade jag och han nickade och tog fram sin telefon.

Vi la in varandras nummer i respektive telefon.

- Jag kan följa dig hem Viola, sa han och tog min hand.

Gud vad gullig han var tänkte jag för mig själv.

- Visst, sa jag och pekade åt det hållet jag bodde,

Det tog ungefär en kvart och gå, vi småpratade lite på vägen och det var super myisgt. Han förstådd mig verkligen på ett sätt som inte många gör.

När vi kom fram till mitt hus, stannade jag och och kollade på Felix. Han ögon glittrar i ljusskenet från gatulampan. Han var lite längre än mig, så när han lutade huvudet neråt kollade jag uppåt och våra läppar nuddade varandra. De passade perfekt ihop med varandra.

ImaginesWhere stories live. Discover now