"När mörkret började komma, fanns det ingen chans att rädda världen!" Sa han "och då.." avbröts han igen "bara en liten fråga..kan du sluta vara dramatisk?..tack.." frågade jag "okej..och då så tänkte vi ta med dig och din..din...MEN HÄMTA HIT HENNE DÅ!!" skrek han, han tänkte att samtidigt när hans sa ordet "henne" skulle man hämta hit henne..mem vem var det?..
"HON!...din vän!" Sa han förskräkligt. Jag blev förvånad när jag såg henne..ALICE!, "ni var vältränade,kämparna, som gillade skogar och äventyr!, ni måste rädda världen...sa han tyst.."WOOOOW....men kan du sluta vara dramatisk..tack" sa jag irriterad igen. När Alice plötsligt vaknade av hennes sömn så han hon "..heej..Angie..VÄNTA ANGE..JAG TRODDE JAG VAR HÄR SJÄLV..ÅÅH TACK OCH LOV" skrek hon, ja men du den håriga trollen..vad ska vi göra då..om vi är "hjältar nu då.?" Frågade jag "jag vill att ni ska teäna inför allt som kommer..ett motgift är på väg och ni ska ta den för att väcka alla som är vid sömn, men akta er..det finns ninjor..zombies" avbröt jag "du menar väl zombies som "riktiga zombies eller zombies som.." avbröt han mig "ja men bara håll käften.., det finns också fällor och ett stort företag som jobbar med droger, så akta er.." sa han. "Vänta menar du att.." "ja...alla är vid sömns..och ni måste rädda dom..tiden är över.." sa han med tårar som faller ner från hans ögon,"nej vänta jag menade om droger inte om sömn saken..men whatever.." sa jag "jag tänker gå tillbaka..det här går inte, jag klarar inte det här" sa Alice och höll på och gå iväg "men Alice..om du går ner kommer du också gå till sömns...och då är det bara jag kvar..och gissa" precis när jag skulle fortsätta sa Alice "ja gissa..om jag följer med..så kan vi klara det!" Sa hon glatt och bestämt, " det därför vi har varandra!" Sa jag. Dagen var över och vi fick sova på ett hotell som hade konstiga grejer..väldigt konstiga grejer, sängar som stora löv från någon sorts träd..blommblad som kudde och filt och dom var faktiskt sköna och bekväma, bokhylla,bord och saker av trä och träskin. Alltså var det natt...och det var dags att sova. "Angie, vi kommer väl kunna göra det här...?" Frågade Alice plötsligt..."ja..ja det klart..bara vi håller ihop.." sa jag med ett argt leende...dags att börja striden..; )
YOU ARE READING
Drogad till sömns
Adventure"jag visste inte vart jag var, man kimde tro att man var död av det hårda slaget, jag vaknade..jag var i en mörk plats.När jag gick fram såg jag en hårig person den var väldigt kort, jag gick fram för att se ennu tydligare, tog ett till steg..längre...
