Aralyn

Del 2

”Hur har ni haft det idag?”. Så brukar varje möte börja med. Det är då man brukar klaga på det jobbiga för dagen och sen släpper man det. Rosanna har turen att få en administrativ tjänst på huvudkontoret, för det råkar var så att hennes familj är av lite högre rang än andra familjer, kan man säga. Amanda och Laura fick nöja sig så länge med sina praktikplatser med djuruppfödning.

”Djuruppfödaren jag praktiserar på har alldeles för bråttom hela tiden. Allting ska gå så snabbt hela tiden.” -Laura.

” Men min da! Hon stressar på mig till max, det var nästan så att jag inte fick så lång rast som jag skulle ha. Som vanligt.” - Amanda.

” Jag är ganska nöjd med min dag, inte så mycket att klaga på precis. men jag jobbade ju med mina föräldrar idag. Men i morgon kanske jag får Richelle i mitt arbetslag.” -Jill. Richelle är en kvinna som Jill bor granne med, och är en rätt så ordentlig kvinna som gör att så himla noggrant. Man kan säga att hon är en perfektionist. 

” Mitt är så tråkig man håller på att somna, okej inte bokstavligen, men det är inte roligt i alla fall. Även om det låter som roligt jobb att jobba på ett kontor, men det är det inte” - Rosanna

” Men det är väl bättre än att jobba så mycket att man nästan inte får någon rast?” -Amanda

Livet i Aralyn är inte så spänningsfyllt om du tror det. Men det brukar ibland vara föreställningar som teater och musikframträdande. Det var bättre än ingenting men nog skulle det finnas mer att göra. Eller hur? 

Ytterst sällan kommer det någon utifrån, och då var det kontrollanter som går runt och kollar att är i sin ordning. 

Men kontrollanter ser inte allt som händer, hur jobbigt det kan vara ibland med jobben. Det har finns misstankar om att kontrollanterna går och kontrollerar så att Aralyn är kvar i sitt ganska så maktlösa position. i landet som består av ett tiotal samhällen är Aralyn en av dom som inte har så mycket att säga till om. Antagligen på grund av deras folkmängd, för det är ju trots allt det som bestämmer hur stort ett samhälle är. Men det är också en av de som begår minst brott. Ok, visst händer det att de stjäl ibland från varandra, men inte så att det har blivit en vana för dom.

Jills perspektiv:

Okej, jag ska jobba med Richelle idag. Eller jag tror det i alla fall. Jag hoppas jag får jobba med någon annan som inte är så perfektionist som hon är. Men inte för att det någon fel med henne, för i övrigt är hon trevlig och så. Att samarbeta med andra är hon inte så bra på heller, om det inte går henne väg. Utan hon vill vara den som bestämmer, just för det jag skrev innan. 

När jag kom till samlingsplatsen för jordbrukarna ser jag att dagens arbetsledare är min pappa, och han håller på att dela in oss i olika grupper. Jag vet att han är en bra arbetsledare, just för att han är rättvis när han delar in oss. 

” Stefan, Eddie, Richelle och Sanna är en grupp. Jag tycker ni ska jobba i area 2” säger han, och jag känner mig lite  ” Jill, Andreas, Johannes och Andrea, ni kan ta area 3”. Inom jordbruket finns det 4 områden som man kan bli tilldelade. Två av dom ligger på vänster sida och de andra två på höger, så vi kallade dom helt enkelt V1, V2, H1 och H2. Enkelt va? Men under indelningen säger vi areorna vilket är i samma ordning som jag berättade förut. area 1 = V1 och så vidare. 

När halva dagen har gått och jag har jobbat med Andrea, som är ett år äldre än mig. Jag tycker om att jobba med henne. Hon är inte bossig men inte heller det som gör som man säger heller. Andrea skapar en härlig stämning med sitt sjungande, och ingen har något emot det för hon har nog en av de bästa sångrösterna här i Aralyn. 

Det finns några här i Aralyn som inte är födda här. Dom har kommit in efter som eftersom befolkningen inte ska minska och det bli inavel. Så har Ledningen bestämt att det ska vara, och dom går man inte emot i första taget. 

Andrea är en sådan. En inflyttad medborgare, inte född här. 

Efter lunchen som brukar vara på 20 minuter brukar vi ha en 20 minuters lång lunchrast. Det är väldigt skönt att få paus ifrån jobbet som var så energi krävande. Hur lång rast man får beror helt på jobbet. 

Efter rasten fick jag jobba med Johannes, som är en ganska så snygg 21-årig kille som är väldigt snäll. Han är ganska bra på att samarbeta och att tolka olika situationer. Timmarna som jag jobbade med honom gick väldigt snabbt, eftersom att han var en social person pratade han med mig samtidigt som vi jobbade. Men han pratade lagom mycket och är inte egocentrisk av sig. Alltså det betyder att man bara pratar om sig själv. 

Ibland när jag vill vara för mig själv brukar jag gå in i skogen och gå längs murens gräns. Det är något jag brukar göra lite då och då, och jag tycker det var väldigt skönt att komma bort från den vanliga tillvaron. Att bara lyssna till allt ljud som finns omkring en. Vindens stillsamma tillvaro. Fågelkvitter. Det kan vara så att jag är borta i flera timmar på helgerna och min föräldrar märker det oftast inte. Dom brukar då var med sina kompisar på lunch. Men jag brukar lämna en lapp som det stod att vara var utomhus, kommer tillbaka snart. 

Men idag när jag skulle gå längs muren startade jag vid bostadsområdet 2 märkte jag något jag inte märkt förut. I muren, som jag har gått vid så många gånger, var det ett ställe som var en aning mindre suddig. Men vad ska det betyda? Kan det verkligen vara ett hål i muren som vakterna inte har sett? Jag har ju hört talas om att det varit små hål i muren, men dom har snabbt blivit tilltäppta. För att veta om det stämmer är jag tvungen att försöka komma ut genom hålet. Hålet är så stor som halva min längd på ett ungefär, så det ska inte vara så svårt att komma ut. 

När jag kommer ut från hålet var miljön inte så annorlunda som jag har tänkt mig, för det var bara vanlig skog utanför. Allt är lika tyst som det var inne i Aralyn. Aha! Var det allt? Men varför var Ledningen så noga med att hålla oss instängda bakom ett mur av tjock genomskinlig vägg?