Vill inte möta min egna blick i spegeln
Att hålla sig upptagen är första regeln
Sätta på kaffe, hälla mjölk på frukost-flingor
Sätta upp bilder på väggarna, färggranna ljusslingor
Snart är det vår men jag är lika ledsen för det
Vad som väntar är det ingen som vet
Flingorna äter jag snabbt annars blir dem mjuka
I tidningen står det om alla som är sjuka
Häller upp en kopp av kaffet som äntligen är klart
Solen lyser utanför, visst är det underbart
Sitter för mig själv på lägenhetshusets mossiga balkong
Sipprar på mitt kaffe och i lurarna spelas en sång
När jag blundar är det varmt men då och då blåser det kallt
Nedanför mig är växer knoppar på träden vid utegården som bara är asfalt
Det är läskigt att inte veta, att ta en dag i taget
Hålla sig upptagen om dagarna, snegla på klockslaget
Men trots allt tröstar den tunna vårsolens strålar mot min hud
Fåglarna på himlen, bilarna på gatan och alla små ljud
Det hjälper inte att tänka på det opåverkbara
På det oroliga, det uppenbara
Måste få tillåta mig själv
Att bara vara
14 April 2020
23:48
