Kommer du lämna mig igen 2

del två.

Jag har aldrig varit bra på att poppa popcorn. Men det finns dagar då jag är bra. Riktigt grym faktiskt. Inget popcorn blir bränt, ingen är kvar opoppad. Jag häller i precis tillräckligt med salt och smör, så att allt smakar som himlen ungefär.

Idag var inte en sån dag.

Efter att ha tagit ut popcornen ur mikron, upptäckt att alla är brända, tänkt att, ja, men om jag smörar och saltar bra så märks det nog inte, för att därefter ha i ett halvt paket salt och dubbelt så mycket smör, gått mot soptunnan för att slänga allting, men istället snubblat på mattkanten och hällt brända, översaltade och översmörade popcorn över hela golvet, så sitter vi nu i soffan med en påse chips. Att vi inte tänkte på det innan.

"Är du redo?", frågar Maja och sätter på tvn.

"Varför inte?", skrattar jag halvhjärtat och stoppar in ett chips i munnen.

Felix perspektiv

Introt syns på storskärmen i studion. Jag, Omar och Ogge sitter i en soffa medan Oscar sitter i en fåtölj bredvid. Studions väggar är vitmålade och möblerna blå. Stora kameror filmar oss och programledaren börjar presentera sig själv.

"Och idag gästas vi av The Fooo Conspiracy!", säger programledaren och kamerorna zoomar in på oss.

Jag ler stort och Omar skickar en slängkyss mot kameran.

"Hur är det grabbar?", frågar Nick, som programledaren heter.

"Det är underbart", ler Oscar och alla nickar instämmande.

"Det har ju gått sjukt snabbt för er till kändisvärlden", säger Nick och ger oss en blick som menar att vi ska förklara hur det gick till.

Jag börjar förklara att vi upptäckte varandra via internet och chattade sedan mycket, och att vi träffades och fick skivkontrakt för bara två veckor sedan.

"Låter som att ni hat fullt upp de senaste veckorna! Hur såg ert liv ut innan all framgång?", frågar Nick uppmuntrande.

Omar berättar att han gick i skolan, intresserade sig av musikaliska hobbyer som dans, sång och instrument. Ogge och Oscar har ungefär samma historia som Omars och blickarna vänds mot mig.

"Ja, alltså jag går inte i skolan. Det gjorde jag inte innan heller. Det var inte min grej. Jag hade en flickvän och var bara med henne och intresserade mig för musik. Jag hade det bra. Men sen gjorde jag mitt livs största misstag och allt kraschade. Men nu är jag här iallafall, inte särskilt glad över mitt förflutna som fortfarande påverkar mig, men all framgång var verkligen viktig. Det spelar ingen roll hur jag mår innan, för efter alla som stöttar oss kan jag inte bli annat än glad".

"Intressant", säger Nick och kollar intressant på mig. "Vad var det för misstag du gjorde då?".

"Det vill jag inte gå in på. Det är en person jag inte kan göra så mot. Jag har redan förstört hennes liv tillräckligt. Men jag kan säga att jag älskar henne. Och om hon kollar på det här just nu, så hoppas jag hon förlåter mig. För hon betyder allt för mig", svarar jag och börjar ångra att gick in på detta.

"Nu blir vi allt nyfikna", säger nick och får igång publiken.

De ropar och applåderar i väntan på att jag ska berätta. Men nej. Hur skulle jag kunna göra så mot Hope? Aldrig i mitt liv att jag hänger ut henne på det sättet. Jag älskar henne och vill inte berätta för hela världen hur jag svek henne.

"Det är ingen idé att ni hoppas. Jag kommer aldrig berätta", svarar jag bara och lägger armarna i kors.