Kidnapped | Swedish

Kapitel 3

Plötsligt hör jag en kvist knäckas och jag känner hur hjärtat sitter i halsgropen. När jag hör hur stegen kommer närmare mig kan jag inte stå kvar utan jag springer så fort jag kan tills jag inte hör att de är bakom mig längre. 

Jag pustar ut innan allting blir mörkt...

------------------------------------------------

Angel's P.O.V

"Du får inte berätta någonting för de, hör du det!" Jag reser mig skata upp och öppnar ögonen. Blinkar till några gånger för att få synen att komma tillbaka, men inget händer. Jag hoppar till av rädsla när den mörka rösten pratar med mig igen "Hör du mig! Du får inte berätta!" 

Jag vrider på huvudet och skriker "VEM ÄR DU? OCH VAD VILL DU MIG?" rösten skrattar åt mig och säger "Tids nog kommer du få reda på det, och du Angel du är unik glöm aldrig det"

~ End of dream ~

Jag vaknar med ett hastigt ryck och kollar upp. Där står hon, hon som var min vän, hon som jag sa allt till, hon som jag litade på till 100%. "Är du okej, Angel?" Jag blänger på henne medans jag försöker ställa mig upp men misslyckas totalt och faller rakt ner på det hårda stengolvet igen. 

"Det har gått 5 år Angel, är du fortfarande sur?" Jag lutar mig mot väggen som stöd när jag kommer upp på benen igen. "Ja, det har gått 5 år. Men också 5 år av förtvivlan, sorg och deprisioner och jag har all rätt att vara sur på dig när du dyker upp 5 år senare från ingenstans" hon kollar på mig med en tom blick innan hon slår ner blicken till golvet. "Jag har en förklaring Angel" hennes röst är skakig som att hon ska börja gråta vilken minut som helst.

"Det kanske du har, men jag vill inte hör den! Dessutom låser man inte in sina vänner." Hon kollar förvånat upp på mig och sänker sedan blicken igen. "Det är inte mina order Angel, hade jag kunnat bestämma hade du fått mitt rum men jag kan inte.."

Jag hör hur någon öppnar en dörr och fotsteg som kommer närmare. Sedan dyker en vakt upp bredvid Julia och säger något som jag inte kan uppfatta. Hon nickar sakta och tittar på mig innan hon öppnar munnen "Jag kommer senare, de kallar på mig" 

Julia's P.O.V

Jag går med tunga steg till matsalen där alla väntar på mig. Öppnar sakta dörren och möts av allas blickar. När jag satt mig på min plats bredvid Niall vid bordet kollar jag direkt ner på mina händer. "Är du okej?" jag kollar upp och möter Nialls blåa ögon.

Jag ska precis svara innan Louis öppnar munnen och avbryter "Så vad ska vi göra med människan?" Jag och Niall kollar förvånat på varandra och sedan på Louis. "Aaajjtthh" Eleanor slår honom på armen och säger "Vi skulle inte säga det till någon!"

Jag skakar på huvudet och säger sedan "Hur fick ni reda på det? vi smög in henne sent på natten för att ingen skulle märka" Louis mun formas till ett O men avbryts av Harry's morrande.

"Vem har tagit in en människa i mitt slott?!" Sasha som är Harry's 'flickvän' pekar direkt på mig. Sasha har alltid haft något i mot mig och varför vet jag inte.

Inom en sekund står Harry framför mig med en stryp tag runt min hals. Niall hoppar på honom direkt men eftersom Harry är starkare än honom slår han undan honom enkelt. 

"Ta hit människan nu!" jag skakar på huvudet och säger sen "Nej, du får inte skada henne" Han skrattar och säger "Henne? Det gö det hela mycket roligare, hämta henne nu!"

Angel's P.O.V

Julia kommer med en vakt som låser upp dörren för mig så jag kan gå ut. Hon kommer in och hjälper mig upp men jag vägrar hennes hjälp. "Angel snälla, vi måste samarbeta annars är det slut" jag kollar med en frågande blick på henne men får bara en tom blick tillbaka. 

Vi står tillslut framför den stora dörren och innan Julia öppnar dörren viskar hon

"Förlåt mig"

-----------------------------------------------

Jag vet att jag inte uppdaterat på jätte länge och det var min kusin som sa till mig att jag skull uppdatera.. Måste erkänna att jag har så mycket ideer nu att det känns skönt att vara igång igen! Jag kommer börja skriva på nästa kapitel direkt så det blir kanske så att det kommer upp ikväll också. :)

Becky x.