Kapitel 3

1.3K 7 0
                                    

Jag ser inte vem mannen är men jag känner igen han någonstans. När jag går in ett steg i rummet så knakar golvet och han vänder sig om. Det var Sebastian. Jag kan inte tro mina ögon. Vad gör han här? Vi står och bara kollar på varandra en stund. Men tillslut så sa han något.

- Hej Haley

- Hej... Va gör du här? Hur kom du in?

- Din mamma släppte in mig och hon var tvungen och åka. Hon sa nånting om akut på sjukhuset.

- Ok, men vad gör du här?

- Jag vet faktiskt inte. Körde bara runt och helt plötsligt så var jag här.

- Okej?

- Jag förstår att det här är jätte konstigt Haley men förut på lektion så... Jag vet inte.

- Men du kan ju inte bara komma hit. Hur länge har du varit här?

- Kanske 10 min innan du kom.

- Okej. Förlåt om jag lät taskig men blev skit förvånad för att du var här. Jag trodde aldrig det.

- Det är lugnt, förstår det.

Jag ler.

- Vill du ha något och dricka?

- Vad har ni?

- Jucie, Kola och Vatten.

- Kan ta Kola.

- Okej.

Jag ställer min pizza på skrivbordet och går ner till köket. Jag tar ut kolan från kylen och gäller upp det i två glas. När jag kommer upp till rummet så ger jag Sebastian ett glas.

- Tack Haley.

- Ska vi sätta oss?

- Visst.

Vi går och sätter oss i sängen.  Vi dricker våran kola utan att säga något. Ibland så ler vi stelt mot varandra.

Det har gått runt 10  min nu utan vi säger något. Varför säger han inget? Det var ju han som kom hit så han måste du vilja något? Men jag tycker om att ha honom här. Det känns nåt i magen. Han är väldigt snygg.

- Kan jag få sova över hos dig Haley?

-Ummm, vad gör du äns här?

- Jag kände något förut i klassrummet. Och jag tror att du också kände något. Eller?

- Ja, jag kände något men du är min lärare. Det kommer inte funka.

- Men vi kan hålla det hemligt.

- Jag vet inte, du kan förlora ditt jobb om någon får reda på det.

- Ingen kommer få det.

- Jag vet inte. Du får sov här men du får sova nere på soffan.

- Okej, tack.

När jag kollade på klockan så var den 2:00 på natten. Jag kan inte sova. Jag tänker på att Sebastian, min lärare sover på min soffa. Och varför ville han sova över? Ska försöka få svar imorgon av honom. Men nu måste jag verkligen försöka att sova.

Kär i min lärareWhere stories live. Discover now