Kapitel 2 - Festen

295 20 0
                                    

-May, vad hände? Säger Hunter.
-Jag är inte som alla andra Hunter, det måste du förstå! Säger jag. Jag snabbar på stegen. Han hinner ifatt mig. Han stannar framför mig, och jag stannar med.
-Nej May, du är något alldeles extra! Säger han och drar bort en hårslinga från mitt ansikte. Han ler, jag ler tillbaka.
-May, jag gillar dig väldigt mycket och vill inte att du ska vara ledsen! Fortsätter han.
-Du är min bästa vän, May!
-Och du min, säger jag.
-Ses vi ikväll? Undrar han. Jag nickar.
-Japp.
-Okej, ler han och sedan går vi åt var sitt håll.

*PÅ KVÄLLEN*
Jag ställer mig och kollar mig i spegeln. Jag gråter, för jag vet att jag inte kan se mig själv.
Jag målar mina läppar med ett rosa läppstift och målar mina ögonfransar med ett tjockt lager mascara. Jag tar på mig en långärmad svart och vit randig klänning. Sedan tar jag på mina höga svarta klackskorna och beger mig mot Hunters hus.

*PÅ FESTEN*
Jag går in genom dörren. I hela hallen står det folk som dansar, snackar och dricker. Jag trycker mig genom folkmassan och går bort mot Hunter.
-Tja, säger jag högt för att överrösta musiken som dunkar ut ur dem stora högtalarna.
-Hej, nästan skriker han.
-Ska vi gå ut, undrar jag. Hunter nickar.
-Man hör inte ett skit härinne, säger han. Jag skrattar samtidigt som vi drar oss utåt.
Vi står och tittar upp på månen. Hunter vänder sig om och studerar mig.
-Du går all in, säger han och ler. Jag ler stort tillbaka. Hunters leende förvandlas till förskräckelse. Han backar sakta bort från mig. Jag tittar frågande på honom.
-V..va..vad har du i munnen? Säger han förskräckt. Fan också.

I got a secretWhere stories live. Discover now