Jag går med snabba steg i korridoren. Plötsligt tar någon tag i min axel. Jag vänder mig om och ser Hunter. Hunter är min skitsnygga, coola och underbara killkompis. Jag önskar såklart att vi skulle vara mer än så, men jag tvivlar på det.
-Hej, säger jag. Han ler.
-Tja, ska ha fest ikväll, kommer du? Undrar han. Jag tvekar.
-Visst, säger jag sedan.
-Nice, vad har vi nu? Säger han.
-Matrast, säger jag och skymtar ut genom de stora fönstren. Solen skiner, skit.
-Ska vi gå till donken? Undrar han.
-Eh visst, säger jag men ångrar mig snabbt. Jag vill ju så gärna följa med honom. Jag älskar ju honom. Men jag älskar även att leva, och om jag går ut där riskerar jag att dö. Det är väldigt konstigt att solen är det ända som faktiskt kan dödar mig. Det är såhär att jag är odödlig, vilket suger.
Vi går bredvid varandra ut i det soliga vädret, som vilken normal tjej som helst skulle älska. Men jag är inte vilken normal tjej som helst. Jag är inte ens normal.
Hunter och jag snackar och skrattar. Men plötsligt jag känner hur det bränner i huden. Det känns som jag smälter. Den bultande smärtan får mig att vilja skrika. Jag biter mig i underläppen. Det går inte.
-Jag måste gå! Säger jag och rusar iväg. Jag känner Hunters blickar i nacken.
-May? Säger han undrande. Men jag bara springer. Jag springer in i skolbyggnaden och rusar in på toaletten. Jag sjunker ner på toastolen. Jag känner tårarna bränna innanför ögonlocken. Fan heller att vara vampyr!
ESTÁS LEYENDO
I got a secret
VampirosMay är 16 år och gå på gymnasiet. Hon är förälskad i Hunter, som även är lite småkär i henne. Men May har en hemlighet, hon bär på övernaturliga krafter. Men vad händer när Mays förflutna visar sig. Och när hennes förflutna vill ta det hon älskar me...