Kärlek vid andra ögonkastet.

Kapitel 1

Jag hörde mamma ropa på mig..igen. Jag vände mig om och kollade på klockan, shit! 7:48! Bussen skulle vara här när som helst! Jag drog på mig en par urblekta jeans som jag hittade på golvet och drog på en mörkgrå T-shirt medan jag sprang ner för trappan. Jag fixar håret två sekunder i hallspegeln, mitt mörkbruna korta hår, matchande till mina grå/gröna ögon, och jag är kort, bara 169cm lång. Jag drog på min skinnjacka och mina svarta sneakers när jag hörde mamma ropa från köket, "Ska du inte ha något att äta?" Frågade hon. "Jag hinner inte!". "Jo, ta med dig en drickyoghurt att äta på bussen". Jag tvekade en sekund men sprang in i köket, och greppade en drickyoghurt.

Jag sprang ut genom ytterdörren, sprang tre trappor ner och kom ut till ett ösregn, "jäklar!" Sa jag och sprang till busshållplatsen, där bussen redan hade kommit. Jag försökte komma fram genom ett hav av störande och högljudda elever, och hittade min plats längst bak.

Det tar ungefär 20 minuter till skolan, så jag trevade efter mina hörlurar i jackfickan, pengar, nycklar, tuggummin, men inga hörlurar? Jag måste ha glömt dom på nattduksbordet! Nej!. Måste jag höra allt oljud i 20 minuter?.

Jag stod vid mitt skåp och letade förgäves efter min spanska bok, när Kevin, min bästa, och enda vän, kom fram till mig. "Du vet, om du någonsin faktiskt hade städat ditt skåp skulle du nog hitta dina grejer" sa han och skrattade till. "Som du skulle veta något om det" sa jag och tittade på honom, hans svarta rufsiga hår verkade på något sätt vara rufsigare än vanligt, och hans ögon var lika blåa som havet. "Vi är lika stökiga båda två!" Sa jag medan jag drog fram min spanska bok och slängde igen skåpet.

Vi var mitt i nån tråkig genomgång, grammatik eller något sånt, när jag tittar på klockan, 15 minuter kvar! Kan lektionen aldrig ta slut!. Jag kollar runt i rummet och längs bak satt några killar från fotbollslaget och kastar papper på varandra, fantastiskt!. Men mitt i den gruppen sitter en kille som jag inte känner igen, han är blond, brunögd och verkar vara ganska lång. Är han ny? Eller har han varit i klassen länge? Har jag varit så ouppmärksam?. Jag avbryts i mina tankar av att Mr Edwards, vår lärare, ställer en fråga till mig. "Nå Theodore, vi väntar" sa han "Ehm.." Jag räddas av att skolklockan ringer ut.