kap 1- Bara början

246 5 4
                                    

~Amandas perspektiv~

Precis när jag ska springa igenom porten för skolan känner jag nån som drar tag i mitt hår. Jag ramlar ner på marken och känner hur jag får ett flertal olika sparkar av någon i magen och en huvudet. Jag försöker titta men det går inte, det gör för ont. Jag är kanske van vid sparkarna, spottandet och slagen, det är liksom min vardag och har varit det sen tre år tillbaka ungefär. Men det gör alltid lika ont i alla fall. Jag förstår inte varför dom mobbar just mig, vad har jag gjort utom att göra slut med Jonathan för Felix? Jonathan sa liksom saker som h*ra, b*tch osv till mig plus att han kunde rycka mig i håret eller slå till mig på bröstet om jag inte gjorde som han sa. Jag mådde ju inte bra med honom, varför kan dom inte förstå det? Jag avbryts i mitt tänkande av att slagen upphör och när jag öppnar ögonen ser jag en person jag inte ville se stå här och spotta orden på mig. Min bästa vän, Mika, eller Mikael som han egentligen heter. Han står och flinar samtidigt som Jonathan spottar och sparkar mig. Det hugger till i hjärtat att se det, jag reser mej upp med ett smärtsamt stön och springer/haltar iväg därifrån så snabbt jag bara kan, in på tjejtoan och låter tårarna rinna. Hur kan han? Varför joina Jonathan och de andra mobbarna? Han vet att dom mobbar mig, att dom hotat mig och att dom gör massa olagliga saker? Dom fick mig tillomed att svälta mig själv och hamna på sjukhus har jag gjort flera gånger, min äldre syster är den ända som visste om allt innan hon dog.. eller dog och dog, hon blev dödad! Ingen har bevis på det utom jag, jag såg när Jonathan stod över henne med pistolen i handen, han hade hotat med att jag fick välja mig eller Felix som skulle få dö så skulle han döda min syster. Jag visste att han var allvarlig, och när jag kom in genom dörren hem till honom och skulle överlämna mig själv såg jag henne ligga där livlös med honom över sig. Jag brast ut i gråt och börjad slå och sparka på honom, tills jag inte orkade kämpa mer och sprang ut i skogen och ringde Oscar, han och jag är dom ända som vet. När våra föräldrar efterlyste henne så tog det 1 år innan polisen hittade hennes kropp helt livlös i skogen. Dom har inte ens hittat pistolen och dom vet inte heller att det var Jonathan som dödade henne, dom tror att det var han som gjorde skottlossningen i stockholm på plattan för två och ett halvt år sedan. Det är så länge sedan de hittade hennes kropp. Jag har fortfarande svårt att sova på nätterna och är fortfarande i djupdepression. Men det blir bättre!

Efter 20 minuter inne på toaletten går jag till mitt skåp och hämtar mina No saker och går med snabba steg till lektionen. Miss Jonsson som vi har i No kollar med en sur blick på mig och frågar med samma sura röst "Och var har du varit Amanda? " samtidigt som jag gick till min plats bredvid Omar längst bak i klassrummet svarade jag kort "Jag försov mig miss, förlåt!". Hon mumlade surt något ohörligt och gick tillbaks till sin tråkiga föreläsning om hur man delar på celler. Plötsligt vibrerar min mobil till, jag kollar på skärmen och ser att omar skrev nåt.

O- Omar A-Amanda

O - Tja, vart fan var du egentligen? ♥

A – Tja, haha nej men jag försov mej faktiskt! ♥

O – Jo eller hur, ser att något hänt, du har gråtit. Vad hände? ♥

A - Dom var på mej igen♥

O- Men hjärtat, nu måste du faktiskt berätta för både Felix och Oscar, okej?? ♥

A – Nej, dom blir bara oroliga, lova att inte säga nåt! ♥

O- Ja okej då, men idag ska vi få stopp på detta! ♥

~Omars perspektiv~

Precis när jag och Amanda slutat skriva ringer klockan och det är rast, tack och lov! Jag är så arg så det kokar inom mig, varför måste Jonte (Jonathan) och hans jävla gäng vara på henne? Hon gjorde slut med honom för att han behandlade henne som skit, herre gud. Han får väl acceptera det! Men jag undrar hur det är med henne, hennes långärmade tröja råkade åka upp lite vid hennes vänstra arm och jag skymtade nya sår, jag trodde att Oscar slängt alla hennes rakblad? Kanske har hon krossat en glasflaska ute och använder den, såren såg ut att vara från inatt typ. Jag måste gå till kuratorn o fråga om Amanda sagt något om att känna sig tvungen att skära sig igen. Sist jag såg att Amanda skärt sig var för 6 veckor sedan, fast varje dag sedan dess har hon ju faktiskt använt långärmade tröjor eller linnen sen en kofta. Till o med på danslektionerna, jag fattar inte hur on inte kan svimma av värme. Det är nästan sommarlov nu, om 3 veckor börjar det. Och då ska jag, killarna, Daff, Mickan, Katia och Amanda åka på turné. Det kommer bli amazing, men jag vet inte om det är så bra för henne, hon och Felix har inet gått ut med sitt förhållande än och det har gått 2 år nu. Dom borde göra det, det har Daff också sagt, men det vill göra det efter turnén helst. Dom måste göra det innan.

Haha Hej! Det blev ett jäkligt långt kapitel. Men men, ni får stå ut! Hehe, hade tråkigt och är sjuk så kommer nog ännu ett kapitel redan imorgon eller idag! Sitter och försöker skriva så mycket som möjligt så att jag kommer in i "boken" och kanske inte glömmer vad det hela handlar om!
aja, tack för att ni läser!!!♥♥♥

Jag kan inte älska digTempat cerita menjadi hidup. Temukan sekarang