liten prolog.

788 33 0
                                    

De små snöflingorna leker vilt runt i vintervinden. Ett tunt lager av snö har lagt sig på dem gråa asfalten. Jag vänder på mig och ser Katia, Omar, Ogge och Oscar ligga som maskar i soffan med mobilerna framför näsorna.
Plötsligt får jag en stark tanke dundrandes innanför mina tinningar, jag vill åka bort.
" Kan inte vi åka till fjällen? " Orden kommer rakt ifrån min hjärna, helt okontrollerat. Katia fäller trött upp blicken ifrån mobilen " vi kan inte bara dra Felix, det vet du mycket väl ".
Jag sänker blicken till golvet, men varför inte? Varför kan vi inte bara dra. " Varför inte? " Ännu en gång kommer orden okontrollerat ifrån min mun.

De där okontrollerade orden som flög ut ur min mun förändrade hela mitt liv. Både på bra men framför allt dåliga sätt.

The water was too deep ~ foscarWhere stories live. Discover now