Det Är Inte Bara Tekniken Som Strular På Friends Arena: Benjamin x Felix

epilog

Benjamin möter Felix blick. För tre år sedan kysstes de framför kamerorna i Friends Arena - nu står de båda i en annan Stockholmsarena, under helt andra förutsättningar. Benjamin minns de där första, trevande dagarna. Hur långt har de inte kommit sen dess? Felix ler. Hans leende har en värme som aldrig verkar bli trött, och som Benjamin aldrig verkar tröttna på. Scenarbetarna gestikulerar, det här är deras cue att ta plats på scenen. Felix trycker Benjamin intill sig och ger honom en puss på kinden. "Nuuuu kör vi", säger han och även om han skämtar känner Benjamin att ja, nu kör vi faktiskt. Rökmaskinerna börjar hosta ut dimma, Annexet ser ut som en bögig nattklubb och allt är som det ska. Benjamin vänder sig mot speglarna, speglarna som gör att han ser Felix ur fem olika synvinklar. Ingen av dem är ny, vid det här laget känner han Felix kropp lika bra som sin egen.

Tidigare i programmet sjöng Christer och Shirley en duett av Mylene Farmer. Det sista Benjamin tänker på innan det är showtime är en annan Farmer-låt: Appelle mon numéro, "Ring mitt nummer", och hur Felix skrev sitt nummer på hans arm för tre år sedan. Sen är dags.

"Jag vaknar upp/en sommardag/jag ser dig ligga här och sova bredvid mig", börjar Benjamin. "Det känns så lugnt/det gör mig glad/det är bevis på att du tillhör bara mig", fortsätter Felix. Ingen av dem tvivlar på vad den andra tänker på. Tre år är lång tid. Och Benjamin känner på sig att det kommer bli många år till.