Silence....» F.S

05 Lexie's tankar

Lexie.

Långsamt gick jag mot Felix ytterdörr, jag tvekade, kanske han hatar mig, han har säkert killar där som kommer flå mig levande och skratta åt hur ful jag är, jag vill inte gå in. Långsamt trycker jag ändå fingret mot dörrklockan till höger om den svarta dörren och medan jag ändå väntade kollade jag upp på det vita stora huset, det var alltså så Felix bodde...
Jag vaknade upp av att några händer frenetiskt klappade framför mig,
Hallå? Är du vaken eller? Orden ekade, trummades fram och tillbaka,
Ja.
Men det var igår det, jag och Felix träffades och pratade i 3 timmar innan hans mamma ropade att vi skulle komma ner och äta, jag vägrade, det var deras pengar och deras mat, inte skulle deras kronor gå till mig, verkligen inte, dessutom kände knappt Felix mig, eller jag honom, det gick inte ihop. Men tillslut ställdes en tallrik med potatis och fisk framför mig, alla satte sig och jag kände mig tvungen att visa respekt och sätta mig, jag tog några tuggor innan omvärlden försvann, maten var så god att jag nästan fick ångest, när jag lämnade huset gick jag in till rummet och gjorde situps och tog en joggingtur, jag hatar kalorier men älskar mat, inte heller det går ihop, mitt liv går inte ihop. Jag tänkte börja blogga, kanske skriva om vad som händer, ha den privat, för mig själv alltså, typ dagbok digitalt, förresten ska jag nog hoppa av Digitala kursen och gå på Musik, vill ju ändå gå Estet på Gymnasiet, eller Media, usch vad svårt det ska vara. Om jag bloggar och får en stor blogg blir det nog lättare att komma in på Media, men Estet vet jag inte, Amanda skulle gå där till hösten och hon är fett dryg. Enligt henne har hon redan kommit in men jag vet inte, ska nog gå Digital iallafall. Men man blir så trött på skolan, det är så tråkigt, Jhonny vill att vi skriver Jhonny men alla skriver Johnny ändå. Han är så dålig på matte. Han heter inte Johnny, han heter Johannes.
Felix hade ringt, han undrade om vi skulle ses igen, aldrig. Stelt det skulle bli, men tillslut skulle vi ändå ses, imorgon 13:33 han ville shoppa. Eh.
-
Johannes finns på riktigt.