Silence....» F.S

01

Lexie.

Jag stod vid havet och lyssnade på ljudet av vågorna slå mot klipporna och andades in den salta doften av hav.

Här brukade jag stå och tänka

Eller sudda det,
Jag stod vid en insjö och tog små andetag och tänkte på hur lycklig jag är.
Jag brukade stå och tänka eller mer sätta mig och ingstagramma och sen gå hem.
Det var ju sanningen, men sanningen lät ofta inte bra..
Men man kan inte ändra på sanningen
Det går inte, sanningen är sanningen det finns inget mer med det, inget mer blommor och bin.
-
Som vanligt är det tyst när jag kommer hem från skolan, ingen hemma
Läxor orkar jag inte göra.
Vem orkade?
Vem egentligen?
Jag bestämde mig tillslut för att sätta mig och beta av de, en efter en..
3 timmar senare var jag klar med allt, men det var inte det...
-

Jag slängde av täcket och gick ut,
Jag hade fått något slag av panik, attack?
Jag vet inte. riktigt..
Det hade varit så på senaste tiden, jag hade fått svårt och andas, blackouts, claustrofobi - känsla, rädd och gråtfärdig..
Jag saknade något i livet
-kärleken-
Men jag var rädd för kärlek, kärlek slutade aldrig bra, inte för mig, aldrig
Det skulle det inte göra heller, inte för jag tror på "förbannelser" och spöken som lägger onda krafter på en, optimist, det ska man vara.
Kärlek är bara en lek när man är kär, det är ju också därför players finns, det är ju de som har fattat kärlek, kär-lek..
Ska vi leka kärlek?
Ja.
Det lät ju helt fel, men det är precis vad det är, tystnad ingen vågar fatta, ingen vågar, alla vet, det är bara en lek när man är kär, en person är kär och så leker en annan, det utgör kär-lek, lek-kär..
På låssas. bara på låssas.
-
Inget är på riktigt, inget..
-
Jag började gå hem med tunga steg, kanske borde testa att leka kär?
Det verkade ju trots allt kul.. Eller?

Inget förhållande slutar bra, facebookpar.. Usch
Jag HATAR kärlek , inget finns att göra någonting åt,
Listande för lång, patetisk, bara ett papper jag skrivit ner alla killar jag haft och vad de gjorde
På alla står punkten •lekte..
Men det är ju vad livet går ut på.. Tänkte jag medan jag vred om nyckeln och klev in igen.
Fortfarande ingen hemma..

Får ursäkta detta kapitel men början är alltid sämst