Kapitel 2: Dockan.

372 13 2
                                        

Uppe på vinden fanns trasiga möbler och slitna tapeter. Men det fanns en kista också. Kistan var mörk och grå, så den såg inte speciellt snygg ut, men jag ville ändå öppna den. Jag gjorde allt fel den där kvällen. Det där var bland det sämsta jag kunde gjort. För där i låg en docka. En söt porslinsdocka som inte var ett dugg läskig. Det tyckte jag då i alla fall. Jag tog upp den och kände lite på den. Det kändes som äkta porslin. Jag lade tillbaka dockan och gick ner till mitt rum. Jag skulle precis lägga mig ner och sova, när jag hörde någon krafsa. Krafsandet kom från vinden. Jag låg och försökte sova i ungefär en halvtimma, men det gick inte. Det var som om någon försökte psyka mig. Jag gick upp till vinden i gen.
Krafs, krafs, krafs. Det lät som om ljudet kom från kistan. Jag skulle precis öppna den när Krafsandet tystnade. Jag öppnade kistan och där i låg dockan. Fast den här gången så log den.

Dockan AnnieTempat cerita menjadi hidup. Temukan sekarang