Kapitel 4

91 9 5
                                    

-"Connie, om du inte kommer ut nu blir jag tvungen att strypa dig!" Jag hörde Eden's skrik utanför dörren och bestämde mig för att faktiskt gå ut ur duschen. Det var en dålig vana, jag älskade att duscha och brukade duscha väldigt länge där hemma. Jag klev ur duschen, tog en handduk och torkade mig snabbt innan jag öppnade dörren, bara för att möta Edens stressade blick. Jag hann knappt ut innan hon tryckte sig igenom dörrhålet och smällde igen dörren. 

-"Här är ju varmare än en bastu, hur ska jag kunna använda toaletten om jag dör av syrebrist" Mumlade hon där inifrån, jag skrattade bara och gick in på mitt rum. 


Efter vad som kändes som en evighet av rotande i sminkväskan och garderoben hade mitt ansikte fått lite upplyftande spackel och de smutsiga stallkläderna var utbytta till en svart magtröja och blåa jeans som var höga i midjan. Jag började föna håret och lockade sedan slarvigt några slingor. 

-"Ojoj, ingen hästsvans för Con idag? Det klär dig." Sade Phoebe som kom in i rummet, i full sjå med att försöka få på sig sina svarta, tighta jeans. I samma ögonblick kom även Eden skuttandes in i rummet med jeansen under rumpan. 

-"Inga av mina kläder passar efter att ha bott här i en vecka, hur kommer jag se ut efter tre månader?" Utbrast hon förtvivlat. Phoebe pekade på sina jeans och skakade på huvudet. Jag kunde inte låta bli att skratta, vilket även mina två vänner gjorde, men inte förrän de båda fått upp byxorna och knäppt knappen. 

-"Mrs. Holdsworth's pajer är alldeles för goda.." Mumlade Phoebe och pustade ut. 


Vi anlände till Fort Pinta vid elva, tillsammans med Ambra och några till från ridskolan. Jag och Eden gick direkt och beställde några drinkar till oss alla, medan de andra satte sig vid ett av borden. Kvällen var ännu ung och det var inte så många på dansgolvet än, men vi satte oss och pratade en bra stund medan klockan gick. Några timmar passerade och vi alla var aningen berusade men vi hade otroligt kul tillsammans och jag dansade som aldrig förr. 


För att pusta ut efter att ha dansat en bra stund, gick jag och Phoebe till terassen vid nattklubben. Eden kom till oss med vatten och vi drack törstigt, medan vi tittade ut över det vackra havet vars vattenyta glänste i månskenet. Av en slump slängde jag ett ögonkast mot bryggan och såg två män vid en liten motorbåt. Jag petade på mina vänner och pekade mot männen, båda vände blicken dit och sedan mot mig. 

-"Klockan är nästan 01:30, vad gör dem?" Eden rynkade pannan konfunderat och Phoebe ryckte på axlarna. 

-"Ska vi gå närmre?" Frågade jag och de andra nickade. Vi började småspringa mot trapporna som vi kämpat oss upp för när vi kom hit, nu tog vi trappstegen två i taget och ägnade nog inte ens en tanke åt det. Då vi kommit ner till bryggan smög vi bakom några stora tunnor.

-"Skynda på, ingen får se oss!" Muttrade den ena mannen till den andra, han verkade vara en riktigt otrevlig typ. De båda bar mörkgröna kappor med huvorna uppdragna så att de lämnade skuggor över männens ansikten. På ryggen stod det GED med stora bokstäver, vi undrade alla tre vad det betydde. 

-"Jag skyndar mig så gott jag kan, oljan väger så mycket" viskade den andra mannen. Vi tittade på varandra, med bekymrade uttryck. Olja? Vad skulle de med olja till? Jag tryckte mig närmre mot tunnan och i samma rörelse flyttade jag foten som stötte emot en liten sten som legat på marken. Den lilla stenen hade studsat en liten bit och fallit ner i vattnet, plasket lät väldigt mycket för att vara en sådan liten sten och männen stannade upp och tittade mot vårt håll. Jag svor för mig själv och duckade. Skulle de upptäcka oss? 

Has llegado al final de las partes publicadas.

⏰ Última actualización: May 12, 2015 ⏰

¡Añade esta historia a tu biblioteca para recibir notificaciones sobre nuevas partes!

En sommar på JorvikDonde viven las historias. Descúbrelo ahora