Varför just jag?

Kap 5

Jack, Hampus, Lucas och Dante ger mig onda blickar varje gång de ser mig. Alex däremot är snäll mot mig. Han har tagit bort fotkedjan och han låter mig hänga med mina nya vänner. Lydia har orange hår, bruna ögon och bryr sig mycket om kläder och smink. Hon är snäll mot alla och har rolig humor. Crystal har brunt hår och bruna ögon, hon bryr sig inte lika mycket om smink och kläder, hon gillar att skjuta med pilbåge och armborst. Hon tar hand om sina vänner. Malia har ljust hår och ljusbruna ögon. Hon är lite av allt. Hon kan t.ex vara väldigt blyg för att sedan bli lite bossig, men hon är väldigt snäll. Kira har mörkbrunt hår nästan svart och mörkbruna ögon. Hon gillar att fäktas med sitt ninja svärd. Hon är smart och bryr sig om dom som är snälla mot henne.

- Godmorgon sunshine! Alexanders röst var som musik i mina öron.

- Hej Alexander! Jag hoppades att det inte skulle låta för tjejigt.

- Snälla Matilda, kalla mig Alex istället.

- Okej! skrattade jag. Då kan du kalla mig Tilda.

- Nope, jag tänker kalla dig Milda. vi båda skrattade åt det nya smeknamnet på mig men vi bestämde oss för att behålla det.

- Så vad tänkte du göra idag Milda?

- Inte så mycket planerat, det finns inte så mycket att göra i ett stort rum med absolut ingenting.

- Vad bra för jag har en överraskning till dig!

- Jag älskar överraskningar!!! utbrast jag.

- Blunda. Jag blundade och han började leda mig genom olika korridorer, upp för några trappor och sedan genom olika dörrar. Han släppte taget om mina armar och jag hörde honom låsa upp en dörr.

- Nu får du titta. Jag slog upp ögonen och vad jag fick se var en rostig gammal trädörr.

- Vad finns där inne? frågade jag Alex.

- Det får du väl se.

Nyfiket öppnade jag dörren. Den gnisslade lite men det brydde jag mig inte om. Jag kikade in i rummet och vad jag fick se gjorde så att jag tappade hakan. Framför mig kunde jag se ett stort rosa rum med glasfönster ner till golvet som ledde ut till en vit sandstrand. På sidorna av fönstren hängde mörkrosa gardiner. Till höger fanns en marmor säng med vitt och rosa täcke och kudde med vackra rosa och gula skiftande lampor hängandes från taket bredvid. på sängänden stod en träbänk med ett tjockt, mjukt, rosa överdrag. På vänster sida stod ett litet rosa sminkbord med en stor spegel ovanför. Det stod även en rosa tygstol där. På höger sida om sminkbordet hängde en helspegel med rosa plastblommor som ram. På vänster sida var en extra dörr.

- Vad finns därinne Alex? frågade jag honom.

- Kolla själv sa han lurigt och öppnade dörren.

Inne i rummet var det (som förväntat) rosa väggar men det som gjorde mig glad var inte färgen, eftersom min favoritfärg var rosa. Det var en walk in closet. I mitten av rummet fanns en spiraltrappa av glas som hade sina öppningar på olika våningar. Runtomkring hängde det kläder av alla sorter.

- Det måste finnas hundratals med kläder här!! utbrast jag glatt.

- Japp och allt är ditt.

- Vaa? Hur hade du råd med det här.

- Det här huset tillhörde min syssling Simon och hans flickvän Lisa. Dom har flyttat till USA nu och är på någon dans och sång tävling för proffs. Jag fick huset.

- Så du menar att vi har varit här hela tiden?

- Nja du och jag är dom enda som vet att huset är här av alla som är kidnappare eller blivit kidnappad. Men det här är bara ett av rummen.

Genast blev jag mer nyfiken än jag någonsin blivit. Vi gick ut ur min wic (walk in closet) och sedan ut ur mitt sovrum. Där var det ett gigantiskt vitt rum med en svart flygel vid ena fönstret. Det var väl slipat trä golv med en stor vit matta som täckte nästan hela golvet. Ett bord av marmor stod i mitten av rummet med en lång soffa och några fåtöljer runt. En tavla hängde på den enda väggen. Jag tror den föreställde hans syssling Simon och hans flickvän Lisa. Hon var väldigt vacker.

Även här inne var det glasfönster och en glasdörr ut till en altan där man kunde skymta stranden.

- Är det en privat strand eller är det allmänt?

- Den är privat.

- Kan vi snälla bada!!! Jag har inte badat eller duschat på flera dagar.

- Visst.

Jag rusade in på mitt nya rum och in i min wic. Jag sparkade av mig mina skor och tog av mig mina vita strumpor innan jag försiktigt traskade ner för glastrappan.

Jag kollade in några av bikinierna jag hittade. Jag kunde inte bestämma mig mellan 3 olika. En rosa med vita prickar. Det var en bandå top till den. En annan var en neongrön som var knuten och gick runt halsen. Den tredje var samma modell fast neonblå. Jag valde den gröna till slut.

När jag trippat upp för trappan igen stod Alex och lutade sig mot dörröppningen med svarta badshorts på sig och solbrillorna på. Han vände sig mot mig när jag stängde dörren till garderoben.

- Wow. Du ser fantastisk ut i den bikinin. sa han till mig. Jag kände hur mina kinder blossade till och rodnaden steg.

- Du ser inte så dum ut heller. svarade jag honom. Han räckte mig ett par solglasögon som jag satte på mig. Han tog min hand sen gick vi ut mot stranden.

Det här är drömmen.

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Ännu ett kapitel ute hoppas att ni gillade det😘